Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
102
om hon aldrig öppet bröt med den
katolska kyrkan. Bland hennes re-
ligiösa dikter tillvann sig hennes
Miroir d’une åme pécheresse (en
syndig själs spegelbild) större upp-
märksamhet. Dikten blev emeller-
tid av Sorbonnes akademi stämplad
som kättersk, vilket vittnar om att
dess författare ej varit främmande
för protestantiska tänkesätt. Längre
fram vann den bifall av drottning
Elisabet i England, som lät över-
sätta den till engelska. Av bety-
delse för den religiösa diktningen i
Frankrike är den samling av Can-
tiques Spirituels hon utgav. Denna
samling vittnar om en uppriktig och
innerlig gudsfruktan. Innehållet är
bibliskt, och språket är enkelt och
tilltalande. »Hennes poesi har», som
en fransk litteraturhistoriker yttrar,
»framgått ur det, som är källan till
all religiös poesi, hjärtat».
År 1532 utkom den första av de
sångsamlingar, som hugenotterna
utgåvo. Under de följande åren in-
till århundradets slut utkommo flera
nya samlingar, och av de redan ut-
givna trycktes nya upplagor. Bland
de sånger, som innehöllos i de
nämnda samlingarna (inalles 650),
gjordes av H. Bordier ett urval av
dem, som mest tilltalade honom,
vilket år 1871 utgavs under titeln
Le - Chansonier Huguenot (Den
Hugenottska sångboken) i 4 avdel-
ningar eller böcker: religiösa sånger,
politiska sånger, krigssånger och
martyrsånger. De religiösa sång-
erna äro än parafraser av stycken
ur den Hel. Skrift, än julkväden
(corals), än sånger (cantiques),
grundade på enskilda ställen i Bi-
beln. Därjämte förekomma stun-
dom ballader och andra populära
dikter, som blivit omdanade för att
tjäna religiösa syften... Bland kända
författare, som lämnat bidrag till
de religiösa sångerna, må nämnas
Å. E. Friedlander
Antoine Saunier, landsman och
vän till den i den reformerta kyr-
kans historia bekante reformatorn
Guillaume Farel, och känd som
grundare av församlingen i Payerne
i kantonen Pays de Vaud i västra
Schweiz och även för sin verksam-
het bland Valdenserna i Piemont.
Bland de sånger han författat är
hans Chanson des dix commande-
ments de Dieu (Sång om de tio bud-
orden) ganska lovvärd för sin tid,
fastän den knappt skulle senteras i
våra dagar. Andra författare, som
nämnas, äro Mathieu Malingre, en
tid pastor i Neuchåtel, särskilt be-
römd för sin Chanson de PEspé-
rance en Dieu (Sång om förtröstan
på Gud) och sitt julkväde (Noéäl),
samt Eustorg de Baulieu, som för-
fattat en Chanson du Mariage och
några andra kväden, vilka av kän-
nare vunnit erkännande. »Många
moderna skalder», har det sagts,
»skulle icke kunna skriva ett vack-
rare bröllopskväde än hans». Man
må vara utgivaren av den Hugenott-
ska sångboken tacksam för att han
åt eftervärlden bevarat denna litte-
rära skatt från en betydelsefull pe-
riod i det franska folkets historia.
Även om många av dessa sånger
äro tunga till formen och föga poe-
tiska, så må man dels besinna, att
de kommo till under en kamptid,
då tillfälle ej gavs till deras utarbe-
tande i formellt hänseende, dels må
man ej förbise, att bland massor av
dikter, vilka, såsom Bordier an-
märkt, sakna poetisk fläkt, en-
tusiasm och värme, även finnas
verkliga pärlor, som bättre tillfreds-
ställa fordringarna på religiös poesi.
Av stor betydelse för kyrkosång-
en inom den reformerta kyrkan blev
den versifierade översättning av Da-
vids psalmer, som påbörjades av
Clement Marot (1497—1544). Denne,
som även är känd som världslig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
