Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
104 A. E. Friedlander
som latinsk skald. Emellertid in-
träffade en omständighet, som ledde
till förändring i hans liv. Han föll
i en svår sjukdom, och den yttre
nöd, vari han kom genom denna
sjukdom, drev honom även; att be-
tänka den nöd, vari hans arma själ
befann sig, varur tron på frälsning-
en i Kristus, som han med hjärtat
omfattade, så småningom förhjälpte
honom. Han bröt med sitt föregå-
ende liv och de förhållanden, under
vilka han hittills levat, och begav sig
år 1548 till Gendve, där Calvin, som
redan träffat honom hos Wolmar,
hjärtligt välkomnade honom. Re-
dan följande år blev han professor
i grekiska språket i Lausanne. Oak-
tat trägna göromål, som åtföljde
hans ämbete, lyssnade han till Cal-
vins anhållan att komplettera det av
Marot påbörjade arbetet. Redan
1551 voro 34 psalmer versifierade
och färdiga till tryckning. Där-
efter fortskred arbetet, och 6 nya
psalmer utgåvos 1554. Det som se-
dermera återstod att översätta (61
psalmer) trycktes först 1562, då den
versifierade psaltaren utkom i dess
helhet under titeln: Les Psaumes
mis en rime francoise par Clement
Marot et Theodor de Béze. Kän-
nare giva Marots översättningar fö-
reträde framför dem, som de Béeze
verkställt. Den s. k. Hugenottpsal-
taren vann emellertid en oerhörd
utbredning under åren 1562—65
och översattes på 22 språk; i Hol-
land och Tyskland utgavs den i tal-
rika upplagor. Den reformerta kyr-
kan fick på detta sätt en psalmbok.
Under det att församlingarna i den
lutherska kyrkan, där den blev rå-
dande, vid sina gudstjänster ej blott
sjöngo Davids psalmer utan även
begagnade sig av Luthers och hans
efterföljares psalmer, så använde de
fransktalande reformerta försam-
lingarna vid sina gudstjänster länge
ingen annan psalmbok än den
nämnda psaltaren, till vars psalmer
Louis Bourgeois, Claude Goudimel
m. fl. komponerat musik. Detta
förhållande ägde rum till början av
18:de århundradet, då en reform ge-
nomfördes, varigenom även andra
sånger (cantiques) kommo till an-
vändning i den franska reformerta
kyrkan.
Emellertid upphörde ej under
1500-talet och början av 1600-talet
författandet av religiösa sånger i
evangelisk anda. Vid Margaretas
av Valois bortgång hyllades hennes
minne av tacksamma poeter genom
dikter till hennes ära. Dessa sam-
lades och utgåvos av Nicolas Deni-
sot. Denne, som var född i staden
Le Mans 1515, tillhörde en gammal
ansedd familj från den forna pro-
vinsen Perche. Han blev i England
anställd som lärare åt prinsessorna
Seymour, av vilka Jane blev för-
mäld med Henrik VIII. Även om
han ej öppet gick över till pro-
testantismen, var han dock besjälad
av evangeliska tänkesätt. Han ut-
gav tvenne samlingar: Cantiques et
Noéäls och Cantiques du premier
aveénement de Jesus-Christ (Sånger
och julkväden och Sånger om Jesu
Kristi första ankomst). Hans jul-
kväden ha av Lutteroth erhållit det
vitsordet, att de äro »fulla av san-
ning, tro, känsla och fromhet, där
dogmen ger liv åt varje strof, eme-
dan den är omfattad av författaren
med hjärtat». Charles de Naviéres
(född i Sédan 1544, + 1616 i Paris),
valde efter avslutade studier vid
universitetet i Paris den militära
banan men förlorade dock icke
lusten för litterära sysselsättningar.
Bland hans världsliga dikter må
nämnas hans Henriad, som dock
icke vann erkännande. Han utgav
även religiösa kväden (cantiques).
Han var då ännu protestant, men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
