Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
116
Även den är en av Malans mest om-
tyckta sånger.
Påverkade av väckelsen voro fle-
ra mindre betydande författare av
religiösa sånger. Paul Ami Bost
(1790—31874), verksam som präst
och evangelist på flera ställen både i
Schweiz och Frankrike, var även
diktare men verkade för kyrko-
sången mera som musiker än som
författare. Till skalden P. GCor-
neilles - religiösa sånger, sånger av
A. Vinet m. fl. samtida har han
komponerat musik. Henri Empay-
taz (1 1853) gjorde 1824 ett urval
av psalmer och sånger för kyrkan i
Bourg-de-Four i Geneve, en samling,
som 1836 blev föremål för en revi-
sion av grundaren till nämnda fri-
församling E. Guers, som därvid bi-
träddes av några väckelsens män.
Empaytaz författade själv flera
sånger, bland dem den bekanta
lovsången Grand Dieu nous te bé-
nissons (Te Deum). Pastorn i
Genéve Galland utgav en samling
sånger under titeln Chants Chré-
tiens. Den bekante kyrkohisto-
rikern Jean Merle d Aubigné (1794
—1872), som i sina yngre år var på-
verkad av väckelsen, författade
även religiösa sånger, vilka trycktes
för första gången i den av Galland
utgivna samlingen och även äro i
bruk, bland dem L’Eternel est ma
part. Under de första årtiondena
av 19:de århundradet verkade den
unge och åt sitt kall hängivne pas-
torn i Högalperna Felix Neff (1798
—1829). Hans minne lever än i
fransktalande församlingar genom
den tröstande sången Ne te désole
point, Sion.
Av betydelse för kännedomen om
den evangeliska diktningen både i
föregående århundraden och i det
19:de århundradet är den samling
Chants chrétiens, som redaktören
av tidskriften Semeur Henri Lutte-
roth (t 1892) år 1834 utgav. Den
ÅA. E. Friedlander
upptager flera sånger av Corneille,
Racine, Pictet, Térond. Därtill fo-
gade han ett antal av honom själv,
Mme Lutteroth och andra förfat-
tade sånger. Bland hans egna
sånger (inalles 44) må nämnas Allé-
luja! Gloire et louanges, C’est moi,
c’est moi, qui vous console, Il vient,
il vient, c’est notre Redempteur och
C’est un rempart que notre Dieu
(översättning av Luthers Ein feste
Burg ist unser Gott). Bland Mme
Lutteroths 3 sånger har den inner-
liga Je veux taimer toi, mon Dieu
intagits i de flesta franska sångsam-
lingar. Bland sångförfattare, tillhö-
rande det 19:de århundradet, är
även den berömde teologen och lit-
teraturhistorikern Alexander Vinet
(1799—1847). Bland hans sånger,
som intogos i Lutteroths sångsam-
ling, användas vid gudstjänsten fort-
farande såväl i den reformerta som
lutherska kyrkan följande: O Seig-
neur, O: Sauveur, Toi qui dans la
nuit de la vie, Pourquoi reprendre
(vid en dotters död), Sous ton voile
d’ignominie. Hans sånger äro ut-
märkta för ädla tankar och finhet i
framställningen. Dock äro de må-
hända alltför reflekterande och per-
sonliga för att användas vid den of-
fentliga gudstjänsten. Vinets lär-
junge och vän Frédéric Chavannes
(1 1893)har efterlämnat flera sånger
av mera enkel beskaffenhet än hans
mästares. 1836 utgav han en sam-
ling Poésies chrétiennes et Canti-
ques, ur vilken de nationella kyr-
korna i Vaud, Neuchåtel och Ge-
néve hämtat icke mindre än 18 för
sin gemensamma samling av kyrko-
sånger. De mest populära äro: Tu
mas aimé Seigneur avant que: la
lumiére, J’ éléverai la voix pour chan-
ter les louanges, Encore cette jour-
née, Dans le désert, oå je poursuis
ma route; O Fils de Dieu mon: Sau-
veur. Guillaume Clottu (1800—
1830) har efterlämnat några sånger,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
