Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Johann Walther 129
Johann Walther!
Luthers vän och medarbetare in Musica sacra.
År 1524 gav kurfursten Fredrik
den vise Luther i uppdrag att vid-
taga nödiga förberedelser för infö-
randet av gudstjänst på modersmå-
let i de evangeliska församlingarna,
varvid den gudstjänstfirande me-
nigheten med sin sång skulle aktivt
deltaga. För detta ändamål behöv-
des sångböcker. Som församlingen
ännu denna tid hade att åtfölja kö-
ren, måste därjämte en körsångbok
utarbetas. Ehuru även förfaren i
den polyfona konsten, var dock
Luther alltför blygsam för att räkna
sig som fackman på detta område.
Han såg sig om efter medhjälpare,
och valet föll på tvenne ansedda
musiker. Den ene var Conrad Rupf,
dåvarande ledare för Torgauer
Schlosskantorei, den andre dennes
yngre vän Johann Walther, som
då tjänstgjorde som bassångare i
samma institution och som även
genom sin mindre vanliga musika-
liska begåvning riktat uppmärksam-
heten på sig.
En frukt av dessa tre mäns ar-
bete blev en körsångbok, benämnd
Geystiches gesangk Buchlein, tr. i
Wittenberg 1524. Den innehöll fem
motetter till latinska texter och ej
mindre än 38 3-, 4- och 5-stämmiga
koralsatser. Redan 1525 utkom
andra upplagan på Peter Schöffers
förlag. Den förelåg ej i partitur
utan i stämmor. Ej alla stämmorna
ha bevarats åt eftervärlden, men
den framstående kännaren av den
äldre musiken, prof. O. Kade, har
sökt rekonstruera ett partitur i så
nära likhet med originalet, som va-
rit möjligt, och utgivit denna kör-
sångbok år 1878 såsom 7:de bandet
av sällskapets för musikforskning
publikationer (Berlin hos Traut-
wein). Denna körsångbok är det
äldsta minnesmärket av den Ppro-
testantiska tonkonsten och har för
den evangeliska kyrkan stor bety-
delse framför allt därför, att i denna
bok förefinnas körsatser till sådana
koralmelodier, för vilka ingen äldre
källa är för handen. Man kan nog
aldrig lyckas fastställa, vad i denna
körsångbok härstammar från Lu-
ther eller från Walther. Kade har
därför betecknat dessa tvenne män
såsom »de båda grundpelarna till
den evangeliska församlingssången».
Luther har såsom diktare skapat
typen för den protestantiska psal-
men, och Walther är den förste pro-
testantiske koraltonsättaren. Detta
är, vad man i denna sak torde få
anse såsom ett allmänt vedertaget
omdöme.
Om Walthers tidigare levnads-
öden känna vi föga. Vi veta, att
han föddes i en by ej långt från det
nuvarande Kahla, i Thiringen år
1496. Om hans tidigare utveckling
som musiker är intet bekant, förrän
han år 1524 träder fram som sång-
are i Torgauer Schloss-Kantorei.
Men genom körsångboken gjordes
hans namn snart hastigt känt. Nya
förbättrade och utökade upplagor
utkommo 1537, 1544 och 1551. I
den sista hade antalet koralsatser
stigit från 38 till 74, och motetterna
över de latinska texterna från 5 till
47. Att Luther tog livlig del vid
dessa upplagors tillkomst, bevisar
hans berömda företal, som utom
1 Referat ur »Siona» 1917 efter en artikel av prof. O. Schröder, Torgau.
9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
