Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
154
sig efter förhandenvarande realite-
ter. Se vi emellertid på auktors
ställning till Ordet som norm för
predikan, heter det (s. 136): »Vi
måste ta bibeln, sådan en ärlig
forskning visar den vara.> Här
framträder således den tidigare på-
talade intellektualistiska synpunk-
ten. I följande citat kommer den
emotionella till synes (s. 137): »För
den enskilde kristne är emellertid
den inre erfarenheten i sista hand
avgörande för hans övertygelse om
bibeln.> I båda fallen framställes
en mänsklig aktivitet såsom ett kor-
rektiv till Ordet. Rosenqvists arbete
visar sig, från här anlagd synpunkt,
vara nära anslutet till den antropo-
centriskt orienterade teologien, med
ett par motiv från den teocent-
riska. Syntesen är inte nådd, de
nya motiven stå oförmedlat bredvid
de andra. Deras betydelse blir
ringa. Icke desto mindre är det av
intresse att konstatera deras före-
komst i detta på synpunkter och
vida teologiska utblickar rika och
även i andra avseenden synnerligen
värdefulla arbete.
I professor Brilioths uppsats ha
vi fått den mig veterligen första be-
handlingen av nutida anglikansk
förkunnelse på vårt språk. En så-
dan framställning var i hög grad
önskvärd på grund av vår allt när-
mare bekantskap med Kyrkan i
England. -För många torde denna
framstå såsom en ensidigt ritualis-
tisk kyrka. Mot denna uppfattning
ha vi i föreliggande uppsats ett yp-
perligt korrektiv. Vad som emeller-
tid här mest intresserar, är det nära
sammanhang mellan teologioch för-
kunnelse, som tycks vara utmärkan-
de för en stor del anglikanska predi-
kanter. Den kyrkliga förkunnelsen
utmärker sig, säger auktor, för ett
visst akademiskt drag, och innehål-
let har i hög grad blivit bestämt av
de tankar, som röra sig i den angli-
Gunnar Rosendal
kanska teologien, framför allt incar-
nationstanken. Såsom typer för så-
dan teologiskt präglad förkunnelse
framställes Henry Scott Holland,
som nedlade resultatet av sitt teolo-
giska tänkande i sina predikningar,
samt hans efterföljare såsom typ be-
traktad, den kände och framstående
biskopen av Manchester, William
Temple. Andra predikanter av sam-
ma art, ehuru synnerligen olika i
andra avseenden, äro tvenne andra
välkända anglikanska kyrkomän,
Charles Gore och W. R. Inge. Här
bör även påpekas de ord, ärkebisko-
pen av Canterbury yttrade i en pre-
dikan vid en kyrkokongress i East-
bourne 1925, vari han energiskt
framhåller nödvändigheten av ingå-
ende och oavbrutna teologiska stu-
dier, varigenom predikanten får in-
nehållet till sin predikan. Här ha
endast ett par av de talrika och in-
tressanta personer, som göra uppsat-
sen så intressant, kunnat påpekas.
Det kan emellertid icke nog fram-
hållas, huru önskvärt det är, att vi
få tillfälle att lära känna även pre-
dikans art i Kyrkan i England. Tills
vidare hava vi endast denna upp-
sats, som trots sitt begränsade om-
fång dock genom sin saklighet läm-
nar talrika upplysningar.
Domprosten Berglund uppställer
såsom predikans uppgift att förkun-
na evangelium och ingenting annat.
Att förkunnelsen skall vara en hel-
gelse- och omvändelsepredikan in-
nebär ej, att den skulle ha en med
den förra sidoordnad uppgift. Det
betyder i stället endast, att uppgiften
att förkunna evangelium fylles på
ett rätt sätt. Detta sker, då förkun-
nelsen ej endast med dunkla bilder
och vaga uttryck talar om det gu-
domliga väsendet utan med klarhet
framställer den uppenbarade Guden
1 en för människorna fattbar lära,
medan å andra sidan den irratio-
nella fördjupningen och koncentra-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
