Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
180 F. M. Allard
surdum, och då blir det att börja
om ifrån början; man måste försöka
taga sig fram på nya vägar.
Denna oböjliga, logiska konse-
kvens verkar rent av revolutionär
i trenne avseenden: dels med hänsyn
till rytmen, dels ifråga om cantus
firmus, dels angående det sjungna
Gudsordet självt.
Ej alla stämmor ha samma ryt-
miska gång. De tyckas stundom
vårdslöst leka med rytmerna. Som-
liga leka i åttondelar, sextondelar,
trioler omkring cantus firmus, samla
sig stundom i staccaterade ackord-
följder med omväxlande pauser, lik-
som sammansvurna mot sin ledare,
eller söka alldeles bringa honom ur
fattningen genom förvillande synko-
per. En har slutligen tröttnat på
den rytmiska leken, lägger sig till
vila i en flera takter långdragen or-
gelpunkt, tystnar, men reser sig
snart för att åter tråda dansen med
de andra stämmorna efterhärmande
rörelser. Trots det brokiga virrvar-
ret ger dock samspelet intryck av
att det är förnuft i det hela. Det är
ändå en rytm, som kämpar med de
andra om herraväldet och slutligen
leder de bångstyriga, dit den till sist
vill.
Rytmerna kunna oroa och för-
villa cantus firmus. Men det stan-
nar icke härvid. Man drar sig ej
ens för det oförskämdaste våldfö-
rande på den i all unison sång eljest
oantastliga melodilinjen, som här
slites sönder i stycken, under det att
bitarna dansa fram i den böljande
tonströmmen, dyka ned och för-
svinna, plötsligt komma upp igen,
där man minst anar. Eller också
lägges melodien eller delar därav på
sträckbänk för att uttänjas så myc-
ket den kan tåla vid, eller tränges
den samman från exempelvis halv-
noter till fjärdedelar, eller också ryt-
miseras den om nästan till oigen-
kännlighet. När den sålunda varie-
rats och därvid uppenbarat en
mängd olika möjligheter, lagas den
slutligen tillsammans, för att, sedan
raseriet stillat sig, framträda i sin
ursprungliga skepnad, då den efter
all vedermöda den utstått verkar fin
och skär som aldrig tillförene. De
övriga stämmorna liksom draga sig
tillbaka för att låta den riktigt stråla
fram i sin fulla glans, innan tondra-
mat nått sitt slut.
Men varför detta våldförande på
cantus firmus? Är det ej oförnuft?
Det kan nog synas så. Men under
det att cantus firmus så söndertages,
kommer uppmärksamheten att fäs-
tas vid detaljernas skönhet, nägot,
som man ej tänkte på, då den ostyc-
kad framträdde. Och vad mer?
Cantus firmus skänker stundom åt
de andra stämmorna av sitt eget liv.
De leka ej huru som helst i dess när-
het utan forma sig efter de detaljbil-
der, som genom söndertagningen
framhävas. På detta sätt kommer
hela rikedomen av grundmotivet i
dagen i nya, överraskande former.
Få tonsättare torde ha avvunnit sina
motiv så stora skönhetsvärden som
Seb. Bach. När han hunnit fram till
slutet, har han också låtit sin can-
tus firmus förete allt vackert för
åhörarna, som han, den underbare
mästaren, såg ligga och drömma in-
ne i dess slutna knopp.
Det låter nästan blasfemiskt, men
det måste dock sägas, att stämmor-
na ej heller sky att antasta Gudsor-
det självt, som de på tonernas vingar
skola föra omkring bland själarna.
Här ser man liksom en Kristi pas-
sionshistoria avtecknad, där även
Gudsordet såsom det synes av ovar-
samma händer pinas, korsfästes och
dör. Det styckas sönder i stavelser,
rådbråkas genom utdragning av vo-
kaler, orden omtagas gång efter an-
nan, liksom finge det heliga utstå
gisselslag på gisselslag. Det konst-
mässiga 1 körsången tyckes ej sky
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
