Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Erfarenheter från bruket av »Koraler till Nya Psalmer» 3
av församlingarna, älskade av dem och att de gärna sjungas; detta
har ock anförts som ett skäl för deras införande bland våra koraler.
Man har menat, att de liksom pressat sig fram, att menigheten behövt
dem, de skulle vara mera lättfattliga, populära än vår lutherska koral.
Hur är förhållandet härutinnan, om vi se till våra erfarenheter från
församlingssynpunkt?
Helt nyligen ankom till mig ett brev från en organist och kantor i
en av detta stifts församlingar, vilken meddelade, att enligt hans mening
melodierna till Nya Psalmer »böra alla bibehållas». Han framhåller
därtill: »I dessa tider, då kyrkobesöken å landsbygden ständigt äro i
tillbakagående, borde inses, att melodierna, som alltid sprida glädje,
böra nyttjas». I den församlingen synes man ha goda erfarenheter av
berörda melodier; men ovillkorligen tvingas man att framställa ett par
frågor: är huvudsaken, att det sjunges i kyrkan, och en bisak, vilken
sorts toner där ljuda? är huvudsaken, att det talas där av prästen, och
en bisak, vilken sorts tal det är, andligt eller världsligt? går det i läng-
den att draga folk till kyrkan genom att låta kyrkligt ovärdiga psalm-
melodier där tona, och är den gamla koralen verkligen orsak till de
tomma kyrkorna? Det är nog bäst att se till, om icke människan själv
har skulden.
Även andra erfarenheter kunna emellertid påvisas. Bland de äldre
församlingsmedlemmarna känna visserligen många de här avsedda
melodierna, kanske de även gärna sjunga dem, men flertalet inom
församlingen sjunger hellre sin gamla koral i känslan av dess rena all-
var och frihet från veklighet. Det har hänt, att både församling och
kyrkokör blivit ganska förbluffade, då de strax efter en ståtlig koral
skolat uppstämma en platt melodi som t. ex. 669 »I djupet av mitt
hjärta». I Preben Nodermanns doktorsavhandling Studier i svensk
hymnologi läses på sid. 109 följande kursiverade ord rörande koralen:
»Tempot i allmänna gudstjänsten bör ej inrättas efter de mest efter-
blivna i församlingen, utan efter de normalt utvecklade» ..., vilka ord
med en liten ändring skulle kunna tillämpas även på vår föreliggande
fråga; man kan nämligen med fog säga: »Musiken till psalmerna i
allmänna gudstjänsten bör ej inrättas efter de mest efterblivna i för-
samlingen, utan efter de normalt utvecklade» ... e
»Om smaken bör ej tvistas»: det ordet känna vi. Ja väl, om smak
alltid är tillfinnandes; det finnes människor utan smak. I flera decennier
har inom vår svenska kyrka av sammanslutningar och enskilda per-
soner såväl bland präster som kyrkomusiker arbetats för en ren och
värdig koral; stort och hängivet har det arbetet varit; det har slagits
vakt om våra psalmmelodier, för att ingen gudstjänsten ovärdig musik
skulle inkomma. Nu är detta arbetes resultat i fara. Det kan emeller-
tid hända, att församlingarna börja inse skillnaden mellan en s. k.
»populär» melodi och en luthersk, värdigt framskridande koral.
Allt nytt, allt som ändras, har i alla tider blivit föremål för menings-
byte, gett anledning till strid, och icke minst gäller detta melodierna
till Nya Psalmer. Det ligger i sakens natur, att samarbetet mellan
präst och kyrkomusiker påverkas i god eller mindre god riktning
därav, att dessa förstå varandra eller ej, då det gäller, vad som i musi-
kaliskt hänseende bör ha sin plats vid gudstjänsten i kyrkan; det kan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
