Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Erfarenheter från bruket av sKoraler till Nya Psalmer. 5
hemma, men kunna ha ett visst berättigande vid andra andaktsstunder,
om man där icke kan förlika sig med koraler eller ej finner dessa
»melodiösa> nog. Ser man bort från det rent kyrkliga, så innehålla
fiera av dem mycket god musik: exempelvis 563 (Michael Haydns
»Herre, samla oss nu alla»), 617 (Geijers »Jag vet en hälsning») och
andra, men just på grund av sin icke kyrkliga karaktär föra de vid
användhing i särskilt högmässan det med sig, att denna gudstjänst
icke blir, vad meningen är: en ren högmässa. Nämnda melodier voro
i 1920 års koralboksförslag försedda med anmärkningen: »lämpar sig
icke för högmässan», vilka ord borde fått stå kvar i vår koralbok.
Vid föreliggande undersökning av erfarenheter om användandet
av musiken till Nya Psalmer har förut erinrats om de melodier, som
böra anses kyrkligt ovärdiga; de äro följande: 507, 525, 545, 576,
581 b, 589, 594, 598, 603 b, 612 b, 622 b, 654, 667 a och b, 669. Dessa
15 melodiers användning lämnar inga goda erfarenheter: de föra in i
våra kyrkor något som ej är riktigt sunt, ej är riktigt svenskt. De
flesta äro importerat engelskt och amerikanskt kram, ägnat att uppjaga
en viss känslosamhet. Till och med från rent musikalisk synpunkt äro
flera av mycket ringa värde. Kyrkomusikaliskt sett äro de underhaltiga;
ytlighet, banalitet, pjunk vidlåda dem. Det kan knappast vara av be-
hovet påkallat att använda dem vid kyrkans gudstjänster och där-
igenom draga över dessa något oskönt.
En fråga må till sist uppställas: vilja vi i själ och hjärta genom ovär-
dig musik riskera, att våra gudstjänster förlora sin värdighet, sina rika
skönhetsvärden? Svaret blir säkerligen: Nej. Men bredvid denna
fråga kan ställas en annan: kunna vi hoppas, att alla äro medvetna
därom, att risk föreligger?
Svante Sjöberg.
Psalmboksfrågans behandling vid kyrkomötet
i Finland.
DÅ" DET TIONDE allmänna kyrkomötet i Finland i oktober inne-
varande år sammankom i Åbo, förelades detsamma tvenne till-
läggsförslag till psalmboken, det ena hänförande sig till den finska
psalmboken, det andra till den svenska.
Motiven för detta nydaningsarbete hava här, såsom ock för revi-
sionen i Sverge efter sekelskiftet, väsentligen varit en önskan dels att
tillgodose behov, som alstrats av en ny tids allt rikare och mångsidigare
kyrkliga liv, dels ock att i församlingens gudstjänstliv få införa det
bästa av den nyspirande psalmdiktning, vilken varit nog klangfull och
djup för att tillvinna sig uppmärksamhet. Men dessa motiv inbjuda
icke direkte till revision av den gamla psalmboken. Och i själva verket
har intill allra senaste tid revisionstanken stått i skuggan för den så
lockande utvägen, att med mindre möda och med mindre ansvar få lösa
-.psalmboksproblemet provisoriskt medels ett fristående tillägg till
psalmboken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
