Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6 Psalmboksfrågans behandling vid kyrkomötet i Finland
Nu bör man dock beakta, att om än psalmbokens brister — såväl
den finska som den svenska psalmboken i Finland är icke av äldre
datum än 1886 — knappast äro så stora, att de påträngande krävde
revision, så är dock ett dylikt arbete här icke i så hög grad vanskligt
som i Sverge på den grund, att icke vid de finländska psalmböckerna
ett skaldenamn är förknippat, vars minne man pietetsfullt ansåge sig
skyldig att till varje pris bevara. Den s. k. Runebergska psalmboken
är ju icke den nu gällande psalmboken, utan det av skalden år 1857
utgivna psalmboksförslaget. Frågan om revision eller tillägg måste
här grundväsentligen avgöras rent principiellt efter det värde, man till-
skriver de båda arbetsmetoderna.
Diskussionen är icke ny i finländsk psalmboksrevision. Redan i
slutet av 1860-talet beröres frågan av biskop Schauman, som är en
avgjord fiende till supplementtanken. »Bifogandet av ett sådant
bihang>, säger han i anledning av ett gjort försök i sådan riktning med
förslaget av år 1869, »bevisar just klarligen bristen i anordningen av
den egentliga psalmboken och ger åt det hela karaktären av ett lapp-
verk». Och i följande provpsalmbok saknas supplementet.
När emellertid psalmboksfrågan i Finland åter blivit aktuell och
för den finska psalmbokens vidkommande en kommitté tillsättes år
1918 samt för den svenska kort därefter en privat kommitté genom
Förbundets för svenskt församlingsarbete försorg samt en officiell kom-
mitté å kyrkomötet 1923, synes tilläggslinjen i viss mån ha blivit popu-
lär. I varje fall äro de förslag, som i år förelegat kyrkomötet, tilläggs-
förslag och likaså det förslag, som tillkom genom församlingsförbun-
dets försorg och som utkom år 1922. I förordet till det sistnämnda
förslaget ingår dock en mening, som vittnar om, att dess arbetare icke
med odelad håg arbetat på tillägget. »Jämte det kommitterade», säges
nämligen här, »uttala sin övertygelse om behovet av en i närmaste
framtid skeende revision av vår svenska psalmbok, dels för uteslutande
av psalmer, vilka för sin olämplighets skull föga komma till bruk, dels
för en omarbetning med avseende å det föråldrade språket, vilja kom-
mitterade tillika hava sagt, att de vid utarbetande av sitt föreliggande
förslag velat göra skillnad mellan psalm och andlig visa med särskild
tanke på behovet jämväl av en i snar framtid lagligen fastställd kyrk-
lig sångbok.» Och senare förefaller det, som skulle tanken om en
revision mognat. Man talar visserligen alltfort om tillägg till psalm-
boken, men man underlåter aldrig att betona detta tilläggs provisoriska
karaktär.
Det, som nu i väsentlig mån talar till förmån för en revision av
psalmboken, är väl praktiskt sett det sakförhållande, att det är en smula
genant för ett folk, som firat decenniet av sin självständighet såsom en
nationell stat, att fortfarande ge ut nya psalmböcker och nya hand-
böcker med böner och psalmer för » kejsaren, vår storfurste, kejsarinnan
och tronföljaren samt övriga det kejserliga husets medlemmar». Man ser
också, hur starkt detta har återverkat på stämningen inom de kyrkliga
kretsarna av de frågor, som från de allmänna prästmötena insänts till
kyrkomötet. Från Åbo stift göres förslag om tillägg och ändringar i
kyrkohandboken, som »föranledas av de förändrade tidsförhållandena»>,
och om ändringar i kyrkohandboken och psalmboken, »som föranledas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
