Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kyrkomusikdagar i Helsingfors
fande det liturgisk-kyrkomusikaliska om-
daningsarbetet betonade han därvid, att
det icke är inriktat på några speciella
nymodigheter: »Tvärtom torde man
kunna säga, att det största intresset för
närvarande är riktat på det gamla.
Icke dock så, att man skulle sträva till
det ålderdomliga för dettas egen skull.
Under en längre tid har man knappast
frågat efter den sant kyrkliga musik-
stilen. Utvecklingen har väl icke under
denna tid stått stilla, men den har ur-
spårat från den egentliga äkta kyrko-
musikstilen. Jag avser nu den guds-
tjänstliga musiken -— det slag av kyrko-
musik, som förekommer vid gudstjän-
sten. Orsakerna till urspårningen vill
jag för denna gång avstå ifrån att klar-
göra. Dock må det vara nämnt, att
kyrkomusikerna icke allena bära skul-
den härför. Då man nu konstaterar, att
en avvikelse från den. rätta linjen ägt
rum, är det helt naturligt, att man för-
söker komma på rätt spår igen. Det
gäller således för oss att taga reda på,
när och var wurspåringen skett, för att
kunna rikta såväl vår egen som kyrko-
musikens utveckling efter den traditio-
nella linjen, som vi anse för den rikti-
gaste och mest efterföljansvärda. Härpå
beror det alltså, att uppmärksamheten
för närvarande i så stor grad är riktad
på det gamla.
Men vår uppgift ligger», betonade
talaren vidare,» icke enbart i studium av
varken det gamla eller det nya. Kan-
torerna och organisterna äro ju i första
hand utövande musiker. Det åligger oss
att omsätta vårt kunnande i praktiken.
Mycket av den gamla kyrkomusiken,
som är högst värdefullt, kan av olika
orsaker icke upptagas vid våra nutida
gudstjänster. "Detsamma kan man för-
resten säga om den moderna kyrkliga
och den s. k. andliga musiken.
Vår omdömesförmåga i kyrkomusi-
kaliska ting måste dock sträcka sig
längre än till sådana musikverk, som vi
själva äro i stånd att utföra. Vi böra
dessutom göra oss väl förtrogna med
andra frågor och spörsmål, som stå i
samband med de rent musikaliska. Den
viktigaste av dessa är väl den liturgiska
frågan. Denna är för oss ny. Tidigare
har man icke ansett liturgiken höra till
kantorernas och organisternas utbild-
ping. Vi ha därför icke heller erhållit
någon undervisning i detta ämne, vilken
omständighet livligt måste beklagas.
Det är svårt att få en riktig uppfattning
av den :’ liturgiska sången utan att äga
en hjälplig kunskap i liturgiken. Vi
måste därför skaffa oss insikter i detta
15
ämne och förvärva oss musikalisk ve-
derhäftighet också i de liturgiska frå-
gorna, för att vi, sedan vi själva fått ett
rätt grepp om dem, skola kunna påvisa
och upphjälpa de brister, som tyvärr
alltför ofta vidlåda våra liturger. Detta
blir vår oavvisliga skyldighet med så
mycket större skäl, som våra universitet
underlåtit att komplettera den musika-
liska undervisningen för blivande präster.
Vilja vi, att kyrkomusiken skall ut-
vecklas efter sin egenart, vilket den bör
göra, kunna vi icke lämna altarsången
på efterkälken.
De numera allt oftare förekom-
mande liturgiska eller s. k. vesperguds-
tjänsterna göra anspråk på våra kun-
skaper i vidare utsträckning än de van-
liga gudstjänsterna. Förutom vår di-
rekta medverkan vid dessa gudstjän-
sters utförande ankommer det på oss
att tillse, att deras musikaliska pro-
gram icke utpyntas med ett och annat
billigt kram, utan att det hålles inom
behöriga gränser. Kyrkomusikerns ut-
vecklade stilkännedom och omdömesför-
måga bör härvidlag göra sig gällande.
Till sakkännedomen hör givetvis fram-
för allt, att vi äga en rätt uppfattning
om gudstjänstens idé. Dessutom för-
utsätter jag, att ett livligt samarbete
med prästerna äger rum, icke bara då
det gäller anordnande av tillfälliga ves-
pergudstjänster o. dyl., utan också där-
emellan>.
I Johanneskyrkan följde på efter-
middagen orgeldemonstration av dir.
Elis Mårtensson.
Dir. Mårtenson behandlade frågan
om den rätta Bach-stilen, frågan om
utförandet av Bachs orgelverk på en
modern orgel med dess många tekniska
möjligheter. Han demonstrerade härvid
några av Bachs orgelkompositioner i
överensstämmelse med Straubes uppfatt-
ning, — dir. Mårtenson är själv elev av
Thomaskantorn i Leipzig — samt belyste
denna uppfattning. Härvid påminde han
om att man måste antaga, att Bachs
fantasi och ideal sträckte sig vida ut-
över de instrumentala och vokala resur-
ser, han förfogade över, och att han
säkert skulle ha utnyttjat den mo-
derna orgelns alla resurser, om han blott
haft tillgång till en dylik.
Efter en kort analys utförde dir.
Mårtenson på Johanneskyrkans prakt-
fulla orgel följande tonskapelser av
Bach: Toccata & Fuga, d-moll, Prälu-
dium & Fuga C-dur, Präludium & Fuga
f-moll, 3 koralförspel, Doriska Toccatan
och fugan, Toccata, Adagio & Fuga C-
dur, Fantasi & Fuga g-moll.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
