Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Handboksfrågorna i Finland | 23
följande kyrkliga konfirmationen bör innehålla bön och bibelläsning.
Men vari skiljer sig då denna nya akt från vanlig kyrklig vigsel? Ut-
skottet säger: genom den mindre kyrkliga högtidlighet, som vilar över
detsamma. Men det vilar, såsom tidigare antytts, en mindre kyrklig
högtidlighet också över C-formuläret i den nu gällande handboken.
Och allmänheten tyckes icke sky det. Vi kunna tvärtom antaga, att ju
mindre kyrkan rent religiöst understryker trohetskravets skandalon
med hänsyn till äktenskapet och vid sidan av bön och bibelläsning,
kappa och krage stannar enbart vid en kort bekräftelse av själva sak-
förhållandet, desto tacknämligare skall det nya formuläret bliva för
dem, för vilka det är avsett. Utskottet synes också haft en dunkel för-
känsla härav, ty det stadgar visligen förbud för att formuläret fritt
skall få väljas av dem, som skola vigas. ’ Härtill kan ännu sägas, att
om skilsmässan verkligen varit stridande emot bibelns mening och"
kyrkan anses böra vid vigseltillfället reagera häremot, är det obegripligt,
varför samma kyrka skall bedja för ett äktenskap, vars existens anses
otillåten. Men utelämnas bönen och bibelläsningen från formuläret,
blir det, som återstår, intet annat än en civil handling med prästen så-
som förrättningsman. Och för detta behöves varken kappa eller krage
och säkerligen icke heller präst.
Frågan om kyrkans ställning till de äktenskapliga skilsmässorna
är förvisso en mycket allvarsam sak. Men att söka lösa den på sätt,
som psalmboksutskottet har föreslagit, är, man vill hoppas det, omed-
veten oärlighet gentemot sig själv och den allmänhet, kyrkan skall
betjäna.
Av förslag, som av kyrkomötet förkastades, var det om återupp-
tagande av den gamla kyrkliga formuleringen av den Treenige Gudens
namn (LI Guds, Faderns och Sonens och den Helige Andes Namn»
i stället för det nu brukliga: »I Fadrens och Sonens och den Helige
Andes namn») samt förslaget om ändrad ordningsföljd i nattvards-
liturgin. Det förra förslaget, ehuru fullt motiverat, förkastades, »enär
det kunde ge anledning till ledsamma och föga uppbyggliga dogmatiska
strider, och enär bägge här åsyftade sätt att utsäga Treenighetens namn
ha sin bibliska förebild». Förslaget vann dock i utskottet betydande
understöd. Det senare ändringsförslaget, som avsåg en förflyttning ’
av Sanctus till platsen efter läsningen av instiftelseorden, förföll på
grund av liturgiska motiv.
Ett för kyrkans gudstjänstliv betydelsefullt beslut, var det om de
s. k. högtidsmässornas användande även under kyrkoårets till högtids-
dagarna anslutna festtider. De av 1923 års kyrkomöte antagna hög-
mässorna kunna enligt Biskopsmötets tolkning användas blott till
kyrkoårets högtidsdagar, då möjlighet förefinnes att använda även så-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
