Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”Ny saklighet” inom nutida katolsk kyrkomusikalisk
komposition.
EN OMSVÄNGNING i kompositionsstilen, som man kan iakttaga i
många nutida tonsättares kyrkomusik, går otvivelaktigt tillbaka på
romantikernas på mångahanda områden ådagalagda historiska intresse.
Det var detta, som i sinom tid utlöste protesten mot deras egen tonkonst.
Mendelssohn, en av romantikens främsta koryfeer, har den ovanskliga
äran av, att Bachs verk på allvar »återuppväcktes» genom det lika
modiga som svåra uppförandet av Matteuspassionen för jämnt hundra
år sedan. Föregångare till den nu inträdande Bachrenässansen voro
framförallt Forkels Bachbok 1802 och Zelters motettuppföranden;
Händelkulten hade vuxit sig stark redan på 1780-talet.
I spetsen för en Palestrina-renässans gingo i norra Tyskland Ber-
liner Domchor och Berliner Singakademie, i Minchen och Regensburg
upptogos den romerske mästarens verk ungefär samtidigt av Ett, Aiblinger
och Proske samt dennes lärjunge Witt, den förre skaparen av den be-
tydande samlingen »Musica Divina», den senare grundläggaren av den
numera överallt på tysk kulturmark utbredda Cecilia-föreningen för od-
ling av kyrkomusik. Haberl grundade kyrkomusikskolan i Regensburg
och fullbordade den stora Palestrinautgåvan samt behandlade mästarens
verk i flera vetenskapliga avhandlingar. 1894 började den av Guido
Adler i Wien ledda väldiga publikationsserien »Denkmäler der Ton-
kunst in Österreich», varest sådana ej blott för forskningen utan även
för nyorienteringssträvandena inom den praktiska kyrkomusiken så
viktiga verk som Jacob Handl-Gallus” Opus musicum, Heinrich Isaaks
Chorale Constantinum och J. J. Fux” mässor offentliggjordes med in-
ledande historiska avhandlingar.
I Belgien kunna reformsträvandena sägas ha börjat med den bety-
dande orgelmästaren Nicolas Jaques Lemmens, som 1899 upprättade
en kyrkomusikskola i Mecheln och utom formellt välgjorda och konst-
närligt värdefulla kyrkokompositioner också skrev en lärobok i konsten
att beledsaga den gregorianska sången. Skolans betydelsefullaste ledare
blev Edgar Tinel, skaparen av märkliga oratorier och som kyrkokompo–
nist högt skattad.
I Frankrike grundades 1894 en Association des Chanteurs de Saint-
Gervais och år 1898 den s. k. Schola cantorum av César Franck-lär-
6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
