Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ny saklighet: 83
orkester- eller orgelbeledsagning och skrev med förkärlek för manskör:
4-6-stämmiga mässor, Regina caeli och Marianska antifoner för 6 stäm-
mor, offertorier m. m. Gemensamt för bägge dessa är ett suveränt behär-
skande av den klassiska a capella-polyfonin i dennas högsta fulländ-
ning och renhet; den gregorianska koralmelodin lämnar den melodiska
stommen, dissonansbehandlingen i Palestrinas anda, klarhet i satsbygg-
naden och ädelbet i melodiken. Till dessa bägge förgrundsfigurer
sluter sig Ignaz Mitterer, f. 1850 i Tyrolen. Efter prästvigningen stude-
rade Mitterer vid kyrkomusikskolan i Regensburg under Haberl och
Haller samt verkade där en tid som domkapellmästare, vilken syssla
han 1885 utbytte mot en liknande i Brixen, där han i sin ungdom varit
korgosse. Bland hans ovanligt rika produktion (mer än 200 opustal)
märkas: 45 mässor, dels a capella, dels med orgel- eller orkesterackom-
panjemang, gradualen, offertorier, litanior, hymner, lamentationér och
ett Stabat mater, visor och antifoner till Maria o. s. v. Mitterers verk
kännetecknas av en varmt kvällande, något modernt färgad melodik i
sångbar fattning.
Om Haller, Nekes och Mitterer övervägande eller i stor utsträckning
odlade a capella-genren, hade en annan riktning med utgångspunkt från
Liszt beflitat sig om en värdigare instrumentalstil inom kyrkomusiken.
Till denna riktning hör Moritz Brosig (1815—87), docent vid universi-
tetet i Breslau, domkapellmästare och ledare av institutet för katolsk
kyrkomusik. Utom musikteoretiska verk och den på gamla dagar för-
fattade skriften »Ueber die alten Kirchenkompositionen und ihre
Wiedereinfährung», komponerade Brosig en mängd instrumentalmäs-
sor, orgelverk, gradualen och offertorier. Johannes Habert (1833—96)
verkade från 1861 som organist i Gmunden, utgav åren 1868—383 en
av honom grundad »Zeitschrift för katholische Kirchenmusik» samt
skrev även han en del musikteoretiska verk. Inom kyrkomusiken skrev
han i förnämlig stil mässor och offertorier samt även orgelkomposi-
tioner. Utomordentligt betydande var även Joseph Gabriel (von) Rhein-
berger (1839—1901), som utbildades i Mänchen och slutade som inspek-
tör för musikskolan, kompositionsprofessor och hovkapellmästare. Av
hans rika alstring märkas en mängd kyrkliga verk: 12 mässor (a capella,
damkör med orgel, manskör med orgel, kör, soli och orkester), 3 requiem
(1 a capella), ett Stabat mater, hymner och adventsmotetter m. m.
Högst skattas emellertid hans orgelverk: sonater, konserter m. orkester.
Till de dramatiska verken höra även Christophorus-legenden och Jul-
aftonskantaten »Bethlehems stjärna» (både för kör, soli och orkester).
Rheinberger hade en utomordentligt fin rytmisk och kontrapunktisk
skolning och tillhör den riktning, som angavs av Mendelssohn och
Schumann, ehuru man räknar honom som mindre varmblodig och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
