Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
86 Ny saklighet
musik för husbehov! De höga opustalen hänvisa med orätt på, att de
inte ha några förbjudna kvintparalleller, inga tvärstånd och vad vet
jag! Den sortens musik må vara fullfärdig, som strömmar ur varje
medelmåttigt begåvad lärjunges harmonilärehäfte. Vilken utsökt kling-
ande körsats och så bekväm, och vilken sövande verkan! Ingenting
måste vi vara så på vår vakt emot som sentimentalitet! ... låt oss akta
oss för terser och sexter, de verka alldeles för lätt på tårsäckarnal —
I begynnelsen var koralen! Låt oss riva ut den ur nätet av subjektiva
uppfattningars romantiska tydningar! ... koral är linje, det är dess
oändlighet. Absolut linjekonst i flerstämmighet, andlighet, icke »själ»
(det mest missbrukade ordet), det må vara vårt mål! ... Ert tal skall
vara Ja, ja, nej, nej! Den som inte är med oss är mot oss. Men det får
inte förvirra oss. Det kommer ju icke an på oss utan på verket. I huru
många år har inte allt sjunkit ned i letargi- eller romantisk subjekti-
vism-pose-skådespeleri-virtuositet och allting, som gör ett verk orent.
Kalla det gärna för mig »ny saklighet», vi vill sätta glasväggar mellan
människan och verket, sluta till kyrkdörrarna i kulten och det sakrala
mot larm och prat, mot svaghet och despotism, mot allt utifrån .
» Vårt verk må vara vårt program!» — Tendensen är tydlig och även
vacker. Sättet, varpå man uttalar sitt förakt för den urvattnade roman-
tikens subjektiva kyrkomusik, är väl en smula frasrikt, men dylikt får
man ju alltid taga med i beräkningen, då »unga» gå till storms mot
den föregående generationens ideal. Intressant är det medvetet arkai-
serande i den nya riktningen, t. ex. den terrassformiga dynamiken, som
bör ersätta vår nuvarande svällningsdynamik. Varje musikhistoriskt
initierad vet här, att Lemacher sätter sig till motvärn mot den roman- -:
tiska stilens viktigaste element, crescendot. Den stilsvängning vid 1750-
talet, som opponerade gent emot barocktidens pompösa och stela, av
fioriturer överlastade tonkonst, tillförde den europeiska musiken ett
absolut nytt och oerhört viktigt stilelement, affektdynamiken, som kan
sägas helt enkelt innebära musikens tredje dimension. Affektdyna-
mikens viktigaste beståndsdel är crescendot, sådant det utbildades av
: den s. k. Mannheimerskolan omkr. 1750 och fulländades av Beethoven
vid sekelskiftet. Den föregående tiden arbetade med ekoverkningar
och skarpt markerade växlingar mellan forte och piano samt med ett
terrassformigt uppbyggande av crescendot, medan däremot det så små-
ningom svällande crescendot, som rasar ut i vild styrka på en dynamisk
toppunkt, var fullkomligt okänt. Att de nutida kyrkokomponisterna
i enlighet med sin strävan efter »ny saklighet» vilja avstå från såväl
orkestercrescendot som orgelns svällningsanordningar må icke förundra .
oss. Det är blott en naturlig följd av deras strävan bort från romantikens
subjektivism och känslokult. Det var f. ö. både en olycka och smaklös-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
