Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
90
blir genom tänkandet på ett helt annat
sätt påverkad>. Man får livligt hop-
pas, att denna »enastående» bok måtte
finna många vänner.
Elis Erlandsson.
Svenskt kyrkoliv i Finland. Årsbok
1929. Förbundet för svenskt försam-
lingsarbete i Finland. 20 mark. .
Denna årsbok utgör ett mellanting
mellan Svenska kyrkans årsbok och de
av stiften utgivna julböckerna. De upp-
byggliga betraktelserna och <nekrolo-
gerna över döda präster och kyrkligt
sinnade lekmän erinra om de senare.
Skildringarna av och översikterna över
det religiösa och kyrkliga livet i Finland
samt i de skandinaviska grannländerna
påminna om den förra. I fråga om
översikterna, som beröra det kyrkliga
arbetet inom Finlands svenska kyrka,
har man all anledning att stanna inför
den plats, som lämnats åt de liturgiska
och kyrkomusikliska strävandena. En
instruktiv och översiktlig uppsats om
gravgårdarna äger tillämplighet på för-
hållandena i Sverige, liksom ock erfa-
renheter från vårt land tillgodogjorts av
författaren. För läsare på denna sida
Bottenhavet torde biskop Gummerus in-
tresseväckande redogörelse för Åbo
domkyrkas historia äga det största in-
tresse, med tanke såväl på den avslu-
tade restaureringen som ock på det
stundande stora jubileet. Denna artikel
illustreras av goda reproduktioner.
Thomas Loub: Musik og Kirke (Gyl-
dendalske Boghandel 1920), Dansk Kir-
kesang (W. Hansens Musikforlag 1918)
samt Åndelige Sange (Borups Musikfor-
lag 1925).
I marshäftet av denna tidskrift tager
Palestrinakörens ledare mag. M. Wöldike
till orda för att att fästa vårt lands
kyrkomusikaliskt intresserades uppmärk-
samhet å den danska kyrkomusikens
utan tvivel största namn i senaste tid
Thomas Laub (1852—1927). Uppsatsen
senteras av oss så mycket mera, som vi
även i vårt land haft föregångsmän i
samma riktning, vilka velat återbörda de
gamla psalmmelodierna till deras ur-
sprungliga rytmik. Jag behöver blott
nämna K. S. V:s och Joh. Lindegrens
koralböcker och den strid, som om dem
förts. Att en avspänning f. n. råder i
hithörande frågor, beror förnämligast
därpå, att den nya koralboken av år
1921 anbefallts till bruk i församlingarna.
Men koralfrågan blev härigenom ej slut-
Recensioner
giltigt löst. Reformvännerna ha ännu ej
släppt sina krav, om än deras intressen
numera huvudsakligen riktat sig åt andra
håll. Det är med synnerlig glädje, vi
taga del av Laubs historiska arbete Mu-
sik og Kirke, och vi följa med spänd
uppmärksamhet hans hänvisningar till
notexemplen i slutet av boken samt till
de i Dansk Kirkesang angivna melodi-
erna med deras sättningar. Även är det
intressant att se, huru han i den sista
samlingen Åndelige Sange så väl lyckats
komponera nya melodier i den gamla
kyrkomusikens anda. Man förstår, att
det ligger ett helt livs studium av klas-
siska förebilder bakom dessa sättningar,
av vilka somliga äro riktiga pärlor. Här
är ej blott teknik och genialitet utan
även kyrklig stilkänsla. Nu några ord
om det huvudsakliga innehållet i Musik
og Kirke.
Inledningsvis anger Laub den objek-
tiva grunden för en kyrkomusikalisk re-
stauration att oberoende av tillfälliga
moderiktningar återgå till kyrkosångens
klassiska tider för att därur hämta den
livsförnyelse, som kyrkans sång behöver.
Den historiska betraktelse, som sedan
följer, skall visa, att kyrkomusikens
anda, huru olika den än för övrigt mani-
festerat sig, alltid är densamma, likasom
»bäckens vatten alltid har samma smak
som dess källa».
Den äldsta sången i den kristna kyr-
kan, som vi bruka kalla den gregori-
anska, hade framför allt till uppgift att
tjäna de heliga textorden, som helt be-
stämde sångens rytm. Ur denna en-
stämmiga växelsång uppstod det diato-
niska systemet, som gav upphov till kyr-
kotonarterna, vilka träffande karakteri-
seras. Ett inträngande i denna gregori-
anska sång, som bäst vinnes genom ett
studium av melodierna själva, ådagaläg-
ger, att den är den ideella liturgiska
sången. Intet försök till liturgisk för-
nyelse kan gå förbi den. I n:o 206 av
Dansk Kirkesang har ock författaren
lämpat nattvardsliturgien till -gammal-
kyrkliga motiv, där andan tydligen röjes.
Samma förhållande är med litanian i
Åndelige Sange. Det kan ju i samman-
hang härmed sättas i fråga, om ej ett
studium av de gregorianska melodier,
som även i Danmark behöllo sig ända in
i reformationstiden, skulle kunna lika-
som hos oss ge upphov till en rikare
förnyelse av den liturgiska sången till
det danska <gudstjänstlivets fromma.
Men de historiska förutsättningarna där
torde i viss mån vara annorlunda än
hos oss.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
