Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den unisona körens uppgifter vid högmässan 113
för långsamt utförande och ett alltför noggrant aktgivande på tids-
värdena, vilket allt icke hör samman med gregoriansk sång. Vid
övningar med konfirmander eller barnkörer kan man lätt förvissa sig
om, att det är mycket lättare att sjunga dessa stycken enligt principerna
för gregoriansk sång än i långsamt tempo och med Missalets notvalörer.
Den restaurering av Missalet, som vi längta efter, får dock ej endast
åsyfta att hjälpa församlingen till ett mera allmänt deltagande i sången
utan framför allt att låta de uppbyggelsevärden, som inrymmas i Kyrie,
Laudamus etc., komma helt till sin rätt och att här låta den gregorianska
sången, befriad från moderna tvångströjor, utöva sin underbara för-
måga att stämma människosjälen till andakt och tillbedjan. Kanske
att vår högmässa härigenom skulle kunna i någon mån befrias från den
tröstlösa torka, som man ofta talat om, och för vilken man gärna
ordinerat botemedel.
Om denna grupp skulle jag vilja säga detsamma, som allas vår vör-
dade John Morén i sin år 1922 utgivna »Svensk Koralbok» yttrat om
de däri intagna liturgiska sångerna (sv. ps. 17 och 303 m. fl.): ». .. denna
sångart, som för övrigt i gamla tider var den övade körens uppgift och
som borde förbliva så. Man må icke ävlas få hela församlingen med
här. Det kommer aldrig att lyckas — om uppgiften skall lösas på fullt
tillfredsställande sätt.> Det är en gammal vis och erfaren man, som så
talar, en som under hela sitt liv varit en outtröttlig kämpe för luthersk
kyrkosång i dess olika former, och hans ord förtjäna att begrundas.
Den tredje gruppen innefattar sådana stycken, som det vore orimligt
begärt, att församlingen skulle sjunga, och som även i bestämmelserna
i handboken borde heta körsång och inte församlingssång. F. n. ha vi
inte flera moment i denna grupp än Introitus. Kanske få vi, som vi
hoppas, i en ny handbok flera sådana liturgiska körsånger.
Då de i andra och tredje grupperna nämnda momenten äro eller
borde vara den unisona körens angelägnaste och mest fängslande upp-
gifter, vilja vi gå litet närmare in på vart och ett av dem jämte de nya
stycken, vi räkna med att få, och vi taga dem då i den ordning, de
förekomma i högmässan.
Introitus.
Beträffande Introitus-antifonierna ber jag att få understryka, vad
som i denna tidskrift yttrats om dessa i en artikel om De-tempore-prin-
cipen i högmässan (juni-—juli-numret 1928). Den önskvärda undersök-
ningen av det gamla Introitus behövde naturligtvis ej ha till följd, att de
. nuvarande antifonierna, i den mån de hunnit bli kära och dyrbara för
kyrkfolket (t. ex. på 1 sönd. i Advent och Juldagen), skulle läggas på
|
|
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
