- Project Runeberg -  Tidskrift för Kyrkomusik och Svenskt Gudstjänstliv / 1929 /
117

(1926-1931)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Den unisona körens uppgifter vid högmässan 117

tagelse kan göras beträffande vissa delar av Te Deum, om vilket Nice-

num genom sin något kärva storvulenhet påminner. Av praktiska
och estetiska skäl är en växelsång önskvärd men bör kanske helst
utföras av två blandade körer, event. av olika storlek. Den ena kören
kan lämpligen bestå av sopraner och tenorer och den andra av altar
och basar. Sedan »Jag tror på en enda Gud» sjungits, börjar den »ljusa»
kören med »Allsmäktig Fader», och sedan fortsätter sången växel-
vis. För att den »mörka» kören ej skall komma upp i ett alltför högt
tonläge mot slutet, är det nödvändigt att företaga en liten ändring av
uppdelningen i tredje artikeln, lämpligen sålunda att »och som har
talat genom profeterna» blir en särskild » vers», sjungen av den »mörka»
kören. Växelsången kan naturligtvis också utföras så, att den ena
kören består av blandade röster och den andra av endera kvinno- eller
mansröster. I så fall blir »linjen» ej avbruten utan endast »fördubblad»>
vid varannan -»vers».

Ackompanjemang till denna melodi vore inte att rekommendera.
F. ö. är det väl inte alltid så nödvändigt eller lämpligt med harmonise-
ring av gregoriansk sång. Det förhåller sig med denna som med våra
folkvisor och låtar: den har tillkommit utan tanke på flerstämmighet,
och en i sen tid påklistrad harmonisering verkar ofta som ett onödigt
påhäng, som lika lätt kan vara till skada som gagn för melodien. Och
för oss, som fått våra öron förstörda av modern harmoni, kan det
vara välgörande att, ostörda av senare tiders alla påfund, få lyssna till
ålderdomliga, ädla melodier; ja, den gregorianska sången utan ackom-
panjemang borde vara ett förnämligt medel bland de många, som åsyfta
att bibringa »nutidsmänniskan» andlig hälsa.

Om vi på goda grunder placera Nicenum i tredje gruppens mäss-
musik, så får väl Credo-psalmen räknas till den andra. Även här kan
orgel-ledsagningen lämpligen undvaras, Önskar man sådan, bör den
vara enkel och diskret och ej till hinders för det fria föredragnings-
sättet, alltså något i stil med vad Morén föreslagit i sin förut omnämnda
koralbok.

Antingen man sjunger Nicenum eller Credo-psalmen, bortfaller
givetvis

Hymnen efter Tron,

och, där man endast har en unison kör, innebär detta väl ingen känn-
bar förlust. En fyrstämmig eller annan körsång kan ju f. ö. lika gärna
sjungas före gudstjänstens början som på denna plats i ritualen.

För unison kör är det inte så lätt att finna hymner. Stundom låter
man kören sjunga melodistämman i någon sättning ur Hymnarium

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:54:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tksg/1929/0161.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free