Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bachfesten i Leipzig 121
träder som i kantaterna. Och ju flera av dessa oförlikneliga ton-
skapelser, man får lära känna, desto mera böjd blir man att ansluta
sig till den uppfattningen. Vilken melodik, vilken monumental dra-
matik i den textorden så intimt förbundna rytmiken, vilken fromhet i
uttrycket!
I högtidsgudstjänsten i Thomaskyrkan söndagens morgon pre-
dikade geheimrat prof. Julius Smend så, som endast han kan predika
på en Bachfest. Till text hade han valt bibelordet »Drag dina skor
av dina fötter, ty platsen där du står är helig mark». Prof. Smend är
en hänförd beundrare av Bachs musik, men han låter aldrig Bach bli
mer, än vad denne tonmästare själv gav sig ut för att vara: Guds-
tjänaren, som i sin konst först och främst såg ett medel till Guds dyr-
kan och Guds namns förhärligande. I denna anda fortlöpte hela
gudstjänsten, och trots att tonerna överflödade, fick man ej ett ögon-
blick det intrycket, att musiken var till för sin egen skull. Den hade
tvärtom alltigenom den rätta, ödmjukt tjänande karaktären. Som
inledning sjöng Thomaskören under prof. Straubes ledning ett större
körverk, Missa brevis, av Buxtehude, föregånget av ett preludium »Te
Deum laudamus» av samme mästare. Efter evangeliet utfördes första
delen av Bachkantaten »Schmtöcke dich, o liebe Seele», varpå följde
predikan. Därefter kom kantatens andra del. Som postludium spe-
lade Gänther Ramin »stora g-mollfugan». Att kyrkan var fylld till
sista ståplats behöver väl ej nämnas.
Karl Hoyers orgelkonsert i Nikolaikyrkan omfattade ett utom-
ordentligt intressant program, uteslutande Bachkompositioner: Tredje
sonaten i d-moll, a-mollkonserten (efter Vivaldi), tre koralbearbet-
ningar: »Valet will ich dir geben>, »Kommst du nun, Jesu, vom Him-
mel herunter» och »O Lamm Gottes, unschuldig» samt Preludium och
fuga i e-moll. Hoyer är, liksom Ramin, utgången ur Straubes stränga
skola. Hans teknik lämnar icke något övrigt att: önska, och hans
registrering låter allt komma till sin rätt. Det krävande programmet
genomfördes också på ett sätt, som det kräsna auditoriet icke nog
kunde beundra och lovprisa.
Avslutningen på Bachfesten bildade Matteuspassionen, till minne
av det första framförandet för 200 år sedan, den 15 april 1729. Verket,
som gavs utan strykningar, var fördelat på två »konserter», kl. 4 och
kl. 8 e. m. Kören utgjordes av Thomanerna och Gewandhauskören,
orkestern av Gewandhausmusikerna och solopartierna hade anför-
trotts åt de bästa krafter, som stått att erhålla. Låg så ledningen i
Straubes händer, och man kunde på förhand vara förvissad om, att
allt skulle få ett förstklassigt utförande. Så blev också fallet. Det
storslagna verket förlänades alltigenom en tolkning, som står över
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
