- Project Runeberg -  Tidskrift för Kyrkomusik och Svenskt Gudstjänstliv / 1929 /
162

(1926-1931)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

162 | | Predikan

rika löften att hålla oss till. Gud själv vill mäta ut åt oss och fastställa
gränserna för de önskningar, som vi hava under vårt jordeliv. Han
själv skall vara vårt skydd, såsom han fordom bevarade sitt folk under
ökenvandringen, då han i molnstoden om dagen och eldstoden om
natten ledde det genom öknarnas faror. Han själv — står det — skall
vara en eldsmur omkring Jerusalem. När det ingick i hans plan att
återuppbygga Jerusalem, då skulle det ske. ’Intet kunde motstå ut-
förandet av hans vilja. Vad som i hans eviga råd är fastställt, det
måste fram, det skall fram, människor till. trots. Själv omgärdar
han sin lilla hjord, ty det är hans goda behag att giva oss riket. Detta
går han själv i god för enligt sitt ord och löfte, varpå ingen behöver
tvivla,

Ett Herrens underbara verk har ock under senare tid kommit till
synes, nämligen den svenska kyrkosångsrörelsen. Vi ha under dessa
oförgätliga dagar” sökt mäta och utstaka gränserna, angiva riktlin-
jerna för de olikartade företeelser, som sammanhänga med den under-
bara sak, som heter Guds lov i församlingen. Vi ha stått med våra
mätsnören, mätt och värderat. Vi ha påvisat, vad som ligger uppen-
bart i de sammanhang, som höra samman i fråga om kyrkans sång
och musik samt hennes gudstjänst. Vi ha, där vi ej kunnat komma
med exakta mått, uttalat våra aningar, våra förmodanden om de rätta
sammanhangen. Men vi ha ock känt, huru våra ord och tankar ej
räckt till att beskriva de verkligheter, som under dessa dagar skulle
framhavas. Våra mätsnören ha varit för korta, våra ord för svaga,
enär uppgiften, vi åtagit oss, varit alldeles för överväldigande. Vi ha
alla förstått, att här ej är fråga om arma människoting, att här ej äro
murar av människohänder, resta till skydd för de strävanden i vår
kyrka, som gå ut på att i toner förkunna Herrens lov. Herren själv
har bestämt gränserna, han själv har varit eldsmuren omkring sin
skapelse i vår kyrka: hennes underbart utdanade, underbart verkande
sång och musik. Han själv lägger sitt lov i våra hjärtan och på våra
läppar. Han själv utdanar formerna, han själv fogar samman hän-
delseförloppet, som skall tjäna hans avsikter, han själv står bakom
allt, allt! "Han själv väcker lovsången till liv och förlänar den tidvis en
allt kraftigare stegring, tidvis en så småningom skeende tillbakagång
— allt efter sina för oss fördolda syften, allt för att lända till sitt
rikes bästa. Vakat har han över kyrkans sång och musik såsom en
skatt, vare sig den varit dold eller uppenbar. Ty kyrkans sång och
musik höra ock med till hennes skimrande juveler. Den, som rör vid

1 Denna predikan hölls vid avslutningsgudstjänsten av den lit.-musikal. kur-
sen d. 12—15 aug.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:54:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tksg/1929/0218.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free