Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MA
Konst och liturgi 165
Konst och liturgi.
SORSKNINGEN RÖRANDE DEN medeltida sakralkonstens för-
hållande till liturgin är icke gammal. Strängt taget är väl den
tyske konsthistorikern Anton Springer föregångare. Sedan han i en
uppsats, Ikonographische Studien (1860), sökt bringa reda i den litte-
ratur, som kunde vara konstforskningen till hjälp, visade han i en
studie över källorna till medeltidens konstframställningar (1880) den
roll, som liturgin samt predikan och hymner spelat för de medeltida
konstnärerna. Ett par årtionden senare formulerades liturgins betydelse
i detta avseende av Fr. X. Krauss i dennes monumentala Geschichte der
christlichen Kunst (1896—1908) och av E. Måle i L’art religieux du
XlIiI:e siecle (1898). Med dessa sistnämnda verk som utgångspunkt
har sedan forskningen på olika linjer trängt fram till en alltmer detal-
jerad kunskap om det nära samliv, som funnits mellan kult och konst.
Särskilt kan detta påvisas under den fornkristna tiden. Redan J.
Strzygowski (1903) och Edm. Weigand — den senare i en utom-
ordentlig monografi över födelsekyrkan i Betlehem (1911) — antydde
detta, och i arbeten som Wittings Die Anfänge christlicher Architek-
tur (1902) och Gauses Der Einfluss des christlichen Cultus auf dem
Kirchenbau (1901) — tyvärr ganska ovederhäftig — är detta för-
hållande en av utgångspunkterna.
Fullt metodiskt och med utnyttjande av de liturgiska källorna och
den systematiska behandling dessa fått framför allt av Probst och
Baumstark har konstvetenskapen först på sista tiden närmat sig ett
av de svåraste problem, som beröra den fornkristna kyrkokonsten,
nämligen grupperingen av de fornkristna basilikorna. En nyligen
utkommen akademisk avhandling av Kurt Liesenberg, Der Einfluss
der Liturgie auf die fröhchristliche Basilika, ger en ganska god bild
av vetenskapens nuvarande ställning i frågan.
Då Liesenberg tagit till sin uppgift att framställa förhållandet
mellan liturgi och kyrkobyggnader, framför allt i gestaltningen av
korpartiet, ger han först en översikt av de liturgiska huvudområdena
i orienten och romerska riket under den äldre medeltiden.
Av den presentation av materialet, som sedan följer, framgår tyd-
ligt, att Syrien intager en mycket viktig plats. På grundvalen av de
ganska noggranna bestämmelserna i de båda liturgiska urkunder,
som uppstått i Syrien, nämligen Didaskalia et Constitutiones Aposto-
lorum samt Testamentum domini nostri Jesu Christi, skapas en be-:
stämd kortyp med rak yttermur i öster och halvrund absid mellan två
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
