- Project Runeberg -  Tidskrift för Kyrkomusik och Svenskt Gudstjänstliv / 1929 /
166

(1926-1931)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

166 . Konst och liturgi

sakristior, av vilka den ena upptages av diakonikon, den andra av
protesis, . |

Under utvecklingens gång visar det sig, att altaret drages tillbaka
från långhuset (lekmannakyrkan) in i koret (presbyterium), som ofta,
ligger några trappsteg högre. Medan lekmännen under den första
kristna tiden helt deltagit i nattvardsfirandet och därunder lämnat sina
offer och gåvor, vilka mottagits av diakonerna, varvid altarets plats
varit långt ned i långhuset, utvecklas mässan under de följande
århundradena alltmer i ceremoniell riktning till en dramatisk hand-
ling, som småningom undandrages profana, blickar. Altartjänsten
får inte längre störas av överlämnandet av församlingens offergåvor;
dessa lämnas istället i ett diakonikon vid sidan av korabsiden. Koret
avskiljes från församlingens rum medelst ett skrank (ikonostas). Mäss-
offret bäres i högtidlig procession av klerus från protesis, och detta
rum kommer därför att ligga nära altarplatsen.

Den nordsyriska liturgin och de av denna bestämda kortyperna
kunna sedan spåras flerstädes i Medelhavsländerna. I Mindre Asien
bli de syriska elementen påtagliga framför allt i Kilikien. I Egypten
möter dock en mera självständig form, som delvis kan ledas tillbaka
på den arabiska översättningen av Testamentum; men många syriska
drag kunna flerstädes uppvisas. Även i Nordafrika finner man detta
syriska inflytande, här dock snart undanträngt av ett romerskt. T. o. m.
på europeisk mark synes den syriska korformen ha vunnit inträde,
bl, a. i Spanien.

Det syriska inflytandet i konst och liturgi måste emellertid snart
vika för Konstantinopels makt, sedan en syriskt influerad sakralkonst
i Anatolien icke längre kunnat hålla sig. Den bysantinska kortypen
äger dock icke den enhetlighet, som utmärkte den nordsyriska, säker-
ligen beroende på den tolerans i liturgiska frågor, som utmärkte
Bysans under denna tid. Inom dess liturgiska område, framför allt
i Kappadocien, utvecklas också basilikan till centralkyrka, och i denna
byggnadsform har den bysantinska liturgin funnit sitt bästa uttryck.

I det stora hela är Liesenbergs avhandling ett värdefullt bidrag
inte bara till en djupare förståelse för fornkristen kyrkobyggnads-
konst. Den är samtidigt ett betydelsefullt påpekande av en ännu allt-
för förbisedd forskningsgren inom konstvetenskapen. Mot genom-
förandet av en och annan detalj kunde åtskilligt vara att erinra. An-
mälaren har t. ex. svårt att finna någon liturgiskt motiverad skillnad
mellan Nordsyriens och Hauråns kyrkobyggnader. Trots liturgisk
och kulturell gemenskap gå dessa områden isär, och olikheterna bero
på skillnaden i teknik och material-faktorer, som man alltid först
måste räkna med.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:54:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tksg/1929/0222.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free