Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Glömda rikedomar.!
| ÄR VID 1800-TALETS BÖRJAN Johan Olof Wallin och hans
N samtida synade den svenska kyrkans skattkammare och dess
förråd av psalmer, böner och liturgiska texter, funno de’ det mesta
»lukta gammalt», som Wallin ännu 1816 skrev till sin vän Johan
Åström om 1695 års psalmbok. Till en början ville man göra om allt,
så att det passade tillsammans med Gustav III:s smak och Svenska
Akademiens erkända mönster. »Kellgrens, Lehnbergs och :iGyllen-
borgs enkla, kraftiga och harmoniska språk är värdigt att höras i
helgedomarna och att där förvaras», heter det 1809 i en av Wallin för-
fattad tidningsartikel. Men J. C. Heffner, E. G. Geijer, Samuel Hed-
born och några andra starkt konservativa män hyste en annan upp-
fattning. Religionens språk har alltid varit ett annat än vardagssprå-
ket, torgspråket eller salongsspråket för dagen, förklarade de. Särskilt
frarmhöllo de musikaliskt kunnigaste, att det nya litterära språket och
den högtflygande odestilen icke passade samman med de gamla koral-
melodierna, vilka sannolikt aldrig kunde överträffas eller ersättas.
Wallin ger med sig — steg för steg. Tidigt erkänner han de
gamla koralernas oöverträfflighet. Det gäller att rädda dem. Huru
skall detta ske? Jo, genom att till de gamla melodierna dikta nya,
vackra, för samtidens smak anslående ord. Då detta tillvägagångssätt
mest framgångsrikt genomföres, återverkar melodivalet på ordvalet
och tankeinnehållet, så att den nya psalmtexten verkligen avpassas
efter den gamla koralen. Men det är ganska naturligt, att de vackraste
nya psalmerna bli de, som ansluta sig till de efter samtidens smak mest
tilltalande melodierna, medan de mera ålderdomliga, ej omedelbart
och lätt tillgängliga medeltida melodierna jämförelsevis sällan inspi-
rera till texter i modern smak. Sådana psalmer som »Höga Majestät,
vi alle» (eller »”Vaken upp’, en stämma bjuder»), »Var hälsad, sköna
morgonstund» (eller »Nu segrar alla trognas hopp»), »Vad ljus över
griften» och »Bereden väg för Herran» höra ju till de yppersta vi och
1 Ur ett föredrag vid Liturgisk-kyrkomusikaliska kursen i Karlshamn den 9
juli 1929. Senare delen ingick även i ett anförande vid Strängnäs Kyrkosångar-
förbunds kyrkosångshögtid i Eskilstuna den 17 sept. 1927.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
