- Project Runeberg -  Tidskrift för Kyrkomusik och Svenskt Gudstjänstliv / 1929 /
178

(1926-1931)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

178 Glömda rikedomar

överhuvud något kristet folk äga. Men de äro alla skrivna till jäm-
förelsevis nya koraler, åtminstone ej äldre än 1500-talet. Däremot
äro sådana psalmer som t. ex. 44 »Ack, vi äre alle Adams barn, o Gud>,
59 »Gläd dig, du helga kristenhet», 103 »Sitt öga Jesus öppnat har»,
142 »Betraktom väl de tio bud>, 159 »Gud vare lovad och av hjärtat
prisad», 266 »Lovsjungen Herran, låtom oss med fröjdeljud> — för
att nu icke tala om 263 »O Gud, vi love dig» — ganska okända och
osjungna numera. De ha kommit ur bruk, eller kanske rättare: aldrig
kommit i bruk, därför att de personer, som vid övergången från 1695
års psalmbok till 1819 års psalmbok voro förtrogna med de mot-
svarande gamla psalmerna, förmodligen tykändes vid de nya orden
och de, som ej kunde de gamla orden och melodierna, antagligen
saknade lust att lära sig nya texter med så svåra melodier.

Naturligtvis skall härmed ej förnekas, att Wallin och hans med-
kjälpare i många fall förträffligt bevarat en vacker gammal koral
genom att förse den med en ny text, som verkligen blivit sjungen och
älskad, t, ex. n:r 150 (97), 139 (265 — gamla texten även bibehållen)
och 175—273 (167 — gamla texten bearbetad). Men av dessa nu sist
nämnda psalmer är det blott en nyskriven, som ansluter sig till en
medeltida kyrklig melodi: 139 (265) — de bägge andras melodier
kunna möjligen ha medeltida ursprung men i så fall förmodligen från
den världsliga (eller andliga) folkvisan.

Det är ju en för alla kyrkosångsvänner välkänd sak, att våra
lutherska koraler till en icke ringa del bygga på folkvise- och ballad-
motiv. Den utomordentliga popularitet, som de nya reformatoriska
visorna vunno, förklaras ej blott ur deras rent religiösa textinnehåll
och den starka stämning, varåt de gåvo uttryck: glädjen över Guds
frälsande nåd och över Guds ords frigörande kraft. — Själva melo-
dierna voro redan förut kära och kända eller i varje fall folkliga och
lättlärda — liksom de andliga sångernas melodier under 1800-talets
väckelser i vårt land. Såväl de fransk-reformerta psaltarpsalmerna
som 1500- och 1600-talets tyska, danska och svenska psalmer sjöngos
ju mestadels till världsliga sångmelodier. Med tacksamhet, andakt
och glädje bruka vi än psalmer, som skrivits till gamla gesällvisors,
jaktvisors och höviska kärleksvisors toner: »Innsbruck, ich muss dich
lassen», >»Aus fremden Landen komm” ich her», »Mein G’mät ist mir
verwirret>, »Flora, meine Freude» m. fl. — d. v. s. »Nu vilar hela
jorden», »Av himmels höjd oss kommet är», »O huvud, blodigt, sårat»,
»Jesu, du min hägnad» och de på liknande sätt tillkomna hugenott-
psalmerna »Till dig av hjärtats grunde» och »Såsom hjorten träget
längtar».

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:54:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tksg/1929/0238.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free