Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
188
Kyrkliga Frivilligkårens i Upsala kyrkomusikaliska verksamhet
började leda dess arbete hösten 1928, utövat en välsignelserik och
fruktbärande gärning.
Mycket stor del av arbetsresultatet är bero-
ende av hans outtröttlighet och kunnigbet. Trots sin ungdom (han har
ännu icke fyllt 21 år) har han visat sig såsom en kyrkomusiker med
något av den äkta blicken för sann och värdig kyrkomusik.
Den, som förunnats vara med på dessa verkligt sköna stunder i
templen ute på Uplandsbygden, kan endast känna en djup tacksamhet.
Han förstår också, vilken uppgift Frivilligkårens arbete har inom
vår svenska kyrkas gudstjänstliv.
L. L—n.
Recensioner.
Årets julböcker och jultidningar.
När förlagens jultidningar och kalend-
rar begynna uppenbara sig, samtidigt med
de från de olika stiften emanerande jul-
böckerna, kan man knappast undgå att
känna sig imponerad till att börja med av
den yttre kvantiteten. Det är dock en hart
när otrolig mängd publikationer, som se
dagen till var ny jul, vi uppleva, och som
finna avnämare, ofta för mycket aktnings-
värda upplagor.
Och gör man sedan en närmare un-
dersökning av innehållet, har man oftast
anledning att fägnas över detsamma, även
om det ju understundom kan vara ojämnt,
någon gång svagt. Påtagligt är, att dessa
tillfälliga publikationer fylla en stor upp-
gift under sin korta tillvaro.
Av de från Diakonistyrelsens förlag ut-
kommande tidningarna Julhelg för svenska
hem (häft. 1: 75, lärftb. 3: 75), Hemmets Jul
(1: 10) och Granen och stjärnan (40 öre) är
det den första, vi här ha störst anledning
uppehålla oss vid. Den konstförfarne och
konstälskande redaktören för denna kalen-
der, pastor O. Mannström, har vetat att
sätta sin prägel på alstret och gjort det till
en förnäm publikation, för även en mycket
kräsen läsekrets. Kanske dröjer läsaren
— eller borde man ej här bruka termen
betraktaren — helst vid de utsökta illu-
strationerna, flertalet reproduktioner efter
den kyrkliga konstens yppersta represen-
tanter från vitt skilda skeden av Kyrkans
historia. I år ha Epifaniashelgen och dess
firningsämne: Heliga tre konungar, varit
det huvudsakliga temat för urvalet av
illustrationer. Redaktören själv(?) har ock
berättat på ett livfullt sätt om huru de
fingo namn och konungatitel. En lika in-
tressant som välförtjänt presentation inför
svensk publik av Emanuel Vigelands glas-
målningar i Oscarskyrkan i Stockholm har
pastorn i samma kyrka Olle Nystedt verk-
ställt. Av det övriga innehåliet, mångsidigt
och litterärt högstående, må framhållas
Mats Amarks uppsats om tornväktare och
vårdringning, som på nytt ger läsaren en
anledning att begrunda, huru intimt sam-
bandet mellan kyrkan och samhället var
under gångna tider.
Det är ju både naturligt och riktigt,
att julkalendrarna av skilda slag upptaga
till behandling de stora samtida kyrkliga
jubileernå. I det stycket saknas ju f. n.
icke ämnen. Innevarande året överskuggas
i detta avseende av de redan firade min-
nena: Örebro-konciliet och Olaus Petri
handbok samt Luthers lilla katekes, men
ock av det stora instundande minnet:
Ansgarsfesten. I Julhelg har domprosten
Yngve Brilioth åtagit sig uppgiften att
berätta om Olaus Petris handbok, en upp-
gift som ju ej hör till de lättare och tack-
sammare, när framställningen måste göras
åtminstone relativt populär.
En vida tacksammare uppgift har
samme författare fått sig given i Lunds
stifts Julbok (utgiven av dess Kyrkliga
Ungdomsförbund, Förlagsaktiebolaget i
Malmö; 2: 25). Hans skildring av Ansgars-
minnet ställer på ett överlägset sätt både
mannen och hans gärning och hans tid i
skarp belysning. Från ett besök i »Ansgars
Kloster» jubelåret 1929 lämnar adjunkten
W. Kristenson en skildring i Linköpings
stifts Julbok (Utgiven av Linköpings stifts
Ungdomsråd ; rekvireras genom Int. W.
Sondén, Linköping, 2: —). Artikeln, liksom
hela julboken i övrigt, är förtjänt av en
särskild eloge för det utmärkt vackra bild-
materialet, väl återgivet. Ännu en uppsats
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
