- Project Runeberg -  Anna Karenina. Roman i åtta böcker (Nachman) /
60

(1928) [MARC] Author: Leo Tolstoy Translator: Oscar Nachman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen - Sextonde kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

skap men i all synnerhet efter det haft många kärleksförhållanden,
som hela societeten kände till. Sin far hade han knappast känt.
Han hade fått sin uppfostran vid pagekåren. Då han lämnat
kåren som en ung, glänsande löjtnant, kom han genast med in i
Petersburgs rika officerskretsar. Ehuru han då och då umgicks även
i societeten, så utspelades dock alla hans kärleksäventyr utanför
denna.

I Moskva lärde han för första gången efter det yppiga, råa livet
i Petersburg känna behaget i umgänget med en älskvärd, oskyldig
flicka av god familj, som fått honom kär. Han hyste icke den
avlägsnaste tanke på att det i hans förhållande till Katja kunde ligga
något dåligt. På balerna dansade han företrädesvis med henne, han
umgicks i hennes föräldrahem, pratade med henne så, som man
vanligtvis pratar inom sällskapslivet, om alla möjliga
obetydligheter, men ofrivilligt inlade han i dessa obetydligheter en menande
underton, då han talade med Katja. Ehuru han till henne ej sade
något, som icke vem som helst kunnat höra, märkte han dock, att hon
allt mer och mer råkade i en viss avhängighet av honom, och ju
tydligare han märkte det, desto angenämare kändes det för honom
och desto ömmare blevo hans känslor för henne. Han visste icke,
att ett sådant handlingssätt som hans gentemot Katja har ett
bestämt namn, att det var liktydigt med att bedåra en ung flicka utan
att ha för avsikt att gifta sig med henne och att detta bedårande
är ett av de dåliga streck som äro endast allt för vanliga för
sådana förnäma unga män som han. Han inbillade sig, att han
var den första att upptäcka detta nöje, och gladde sig åt denna sin
upptäckt. Om han hade kunnat höra, vad Katjas föräldrar sade till
varandra denna kväll, om han erfarit, hur saken betraktades från
familjens ståndpunkt, att han skulle göra Katja olycklig om han
icke gifte sig med henne, skulle han ha blivit högeligen förvånad
och icke trott det. Han kunde icke tro, att det, som beredde
honom och i all synnerhet henne ett sådant stort, vackert nöje, var
något dåligt. Och ännu mindre hade han kunnat tro, att det var
hans plikt att gifta sig med henne.

Att han skulle gifta sig, hade över huvud taget ännu aldrig
förefallit honom möjligt. Familjelivet hade för honom ingenting
lockande. Ja, med begreppet familj och i all synnerhet äkta man
förband han i överensstämmelse med åsikterna inom den
ungkarls-värld, i vilken han levde, föreställningen om något främmande,
fientligt och i all synnerhet löjligt. Men fastän Vronski icke hade den
avlägsnaste aning om innehållet i föräldrarnas samtal, så kände han
dock, då han denna kväll lämnade familjen Schtcherbatzki, att det
hemliga själsband, som fanns mellan honom och Katja, denna kväll
tilltagit så mycket i fasthet, att han måste företaga sig något. Men
vad han kunde eller måste företaga sig, det förmådde han icke säga
sig.

”Det är just det allra trevligaste”, tänkte han, då han var på väg
hem från Schtscherbatzkis och nu som alltid annars förde med sig
en angenäm känsla av renhet och friskhet, (som visserligen till en
del även berodde därpå att han icke hade rökt på hela kvällen) och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 7 13:43:42 2016 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tlannakar/0062.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free