- Project Runeberg -  Anna Karenina. Roman i åtta böcker (Nachman) /
85

(1928) [MARC] Author: Leo Tolstoy Translator: Oscar Nachman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen - Tjugufjärde kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

att förena sitt liv med mitt? Vem är jag? Och vad är jag? En
värdelös människa, som ingen har användning för.” Därvid tänkte
han på sin bror Nikolai och uppehöll sig med nöje vid detta minne.
”Har han kanske inte rätt i att hela världen är dålig och gemen? Vi
döma inte vår bror Nikolai rättvist och ha näppeligen aldrig gjort
det. Naturligtvis är han en föraktlig människa ur Prokofis
synpunkt, ty denna har ju sett honom i en trasig päls och svårt
berusad, men jag känner honom från en annan sida. Jag känner hans
själ och vet, att jag har mycken likhet med honom. Men i stället
för att genast söka upp honom, åkte jag först bort på en middag.”
Ljevin trädde fram till en lykta, läste broderns adress, som han hade
med sig i sin plånbok, och ropade an en droska. Under hela den
långa färden till brodern erinrade Ljevin sig livligt allehanda
tilldragelser ur dennes liv. Han drog sig till minnes, hur brodern
under hela universitetstiden och det därpå följande året trots
kamraternas hån levat som en munk och noga uppfyllt alla religiösa
bud, gått i kyrkan, hållit fastorna och undvikit varje nöje, i all
synnerhet kvinnorna; och hur han sedan plötsligt sökt umgänge med
de mest avsigkomna människor och hängivit sig åt de tygellösaste
utsvävningar. Han drog sig dessutom till minnes en historia med en
gosse, som brodern tagit till sig från landet för att undervisa och
som han i ett anfall av raseri pryglat till den grad, att han ådragit
sig en anklagelse för svår misshandel. Så tänkte han på en historia
med en falskspelare, till vilken brodern förlorat pengar och givit
en växel och som han sedan angav för bedrägeri. (Det var dessa
pengar, som Sergei Ivanovitsj hade betalt). Vidare erinrade han
sig, hur Nikolai en natt till följd av utsvävningar fått tillbringa
natten på polisvaktkontoret. Och sedan den sista skandalen, då
han någonstans i västra delen av landet fått anställning men blivit
häktad, därför att han klått upp församlingsföreståndaren . . . Detta
var ju alltsammans mycket otrevliga saker, men Ljevin bedömde
dem dock icke så svårt som de, vilka icke kände Nikolai och hela
hans utveckling och hjärta, nödvändigtvis måste göra.

Ljevin tänkte ävenledes på hur Nikolai under sin period av
fromhet, fastor, kyrkbesök sökt en tygel för sin lidelsefulla natur men
hur ingen varit honom ett stöd, ja, hur alla och även han själv
tvärt om gjort sig lustiga på hans bekostnad. De hade hånat
honom, kallat honom gubben Noak och munken, men då det onda
sedermera slagit sina klor i honom, hade alla i förfäran och avsky
vänt sig bort från honom.

Ljevin sade sig själv, att hans bror Nikolai trots sin dåliga
lev-nadsvandel i grund och botten icke var sämre än de människor, som
föraktade honom. Det var icke hans fel, att han var född med
en obändig karaktär och ett något inskränkt förstånd. Men han
hade alltid vinnlagt sig om att vara en god människa. ”Jag skall tala
helt uppriktigt med honom, jag skall söka förmå honom till att
fritt och öppet omtala allt för mig och jag skall visa honom, att
jag älskar honom och följaktligen även förstår honom”, det
föresatte sig Ljevin, då han efter klockan tio anlände i sin droska till
det hotell, på vilket Nikolai enligt adressen skulle bo.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 7 13:43:42 2016 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tlannakar/0087.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free