- Project Runeberg -  Anna Karenina. Roman i åtta böcker (Nachman) /
112

(1928) [MARC] Author: Leo Tolstoy Translator: Oscar Nachman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen - Trettiofjärde kapitlet - Andra delen - Första kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

er, och då har jag på mitt samvete att jag föranlett er till det
svåraste brott, en anständig människa kan göra sig skyldig till,
nämligen osnygghet. Ni råder mig således till att sätta kniven mot
hans strupe?”

”Ja, obetingat, och därtill på ett sådant sätt, att era små händer
komma riktigt nära hans läppar. Då kysser han era små händer
och allt kommer att få ett lyckligt slut”, svarade Vronski.

”Alltså i kväll påFranska teatern!” Och under frasande av
kjolar försvann hon. Även Kamerovski reste sig upp; Vronski räckte
honom handen och begav sig in i sitt toalettrum. Medan han
tvättade sig, skildrade Petrizki i korta drag sin belägenhet för honom.
Några pengar hade han inte. Hans far hade förklarat för honom,
att han icke ämnade g;e honom något mer och icke heller ville
betala hans skulder. Hans skräddare ville låta sätta in honom på
gäldstugan, och en annan fordringsägare hade ävenledes hotat
honom med det. Regementschefen hade sagt honom, att om det
inte snart bleve slut med alla skandalhistorier, måste han taga
avsked. Baronessan hade blivit honom lika vedervärdig som en bitter
rättika, i all synnerhet därför att hon alltid ville ge honom pengar.
Nu hade han upptäckt en annan kvinna (han skulle visa honom
henne) en förtjusande liten varelse i strängt orientalisk stil —
”ungefär som Rebecka vid brunnen, du vet” — Med Berkoschev hade
han råkat i tvist och skulle nu skicka honom sina sekundanter, men
naturligtvis skulle det inte bli något av alltsammans. I det stora
hela gick allt utmärkt, och han var vid ett briljant humör. Och
utan att ge kamraten tillfälle att närmare ge sig in på enskildheterna
av hans belägenhet, övergick Petrizki till att omtala alla intressanta
nyheter. Medan Vronski åhörde detta slags honom välbekanta
historier ur den honom välbekanta miljön, erfor han åter den
angenäma känslan av att ha återkommit till det honom välbekanta
peters-burgerlivet.

Sedan han fått höra alla nyheter, klädde han sig med sin betjänts
hjälp i uniform för att anmäla sin återkomst. Sedan ämnade han
bege sig till sin bror och till furstinnan Betsy Tverskaja och till
ytterligare några bekanta för att skaffa sig tillträde till de kretsar, där
han kunde träffa fru Karenina. Liksom alltid i Petersburg, åkte
han hemifrån med den avsikten att komma tillbaka hem först sent
på natten.

ANDRA DELEN.

Första kapitlet.

Mot slutet av vintern försiggick hos Schtscherbatzkis en
läkarekonsultation, genom vilken det skulle klargöras, hur det var ställt
med Katjas hälsa och på vad sätt hennes kraftlöshet skulle hävas.
Hon var sjuk, och vid vårens annalkande försämrades hennes hälso-

112

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 7 13:43:42 2016 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tlannakar/0114.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free