- Project Runeberg -  Anna Karenina. Roman i åtta böcker (Nachman) /
172

(1928) [MARC] Author: Leo Tolstoy Translator: Oscar Nachman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen - Tjuguandra kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ju icke hade lovat att komma denna dag och hon säkerligen icke
tänkte, att han skulle åka över före kapplöpningen. Alltså gick
han, fasthållande sabeln, med försiktiga steg på den med blommor
kantade grusgången fram mot terrassen, som vette mot
trädgården. Nu hade han glömt allt det pinsamma och otrevliga, som
han förut tänkt på. Nu tänkte han endast på en sak, nämligen att
han nästa ögonblick skulle få se henne, icke endast i inbillningen
utan levande och helt och hållet sådan som hon var i verkligheten.
Trampande med hela foten för att icke göra något buller, gick
han redan uppför terrasstrappan, då han plötsligt kom att tänka
på något, som han alltid glömde och som dock utgjorde den
smärtsammaste sidan i deras förhållande: Hennes son med sina frågande
och, såsom det föreföll honom, fientliga blickar.

Gossen hindrade dem i deras umgänge oftare än alla andra. Så
fort han var närvarande, tillät sig varken Vronski eller Anna att
säga något, som de icke kunnat upprepa inför vem som helst, ja,
de tilläto sig icke ens att i antydningar tala om saker och ting,
som gossen icke hade kunnat förstå. De hade icke kommit överens
något om den saken, utan det hade kommit helt och hållet av sig
självt. De skulle ha ansett det ovärdigt dem att bedraga detta
barn. I gossens närvaro talade de med varandra, som om de blott
voro ett par vanliga bekanta. Men trots denna försiktighet, märkte
Vronski ofta, att gossen riktade en uppmärksam, förundrad blick
på honom och lade i dagen en besynnerlig blyghet gent emot
honom, eller rättare sagt uppförde sig helt omväxlande, än vänligt,
än kallt och blygt. Det var, som om gossen hade en känsla av
att det mellan denne man och hans mor rådde något viktigt
förhållande, vars betydelse han icke kunde förstå.

Och gossen kände verkligen, att han icke kunde förstå detta
förhållande; han ansträngde sig att komma på det klara med
vilken känsla han borde hysa för denne man, men kunde icke finna
klarhet därvidlag. Med barnets finkänslighet såg han tydligt, att hans
far, hans guvernant, hans sköterska, alla, tyckte illa om denne man,
ja, betraktade honom med antipati och fruktan, ehuru de icke sade
någonting om honom, men att hans mor i honom såg sin bästa vän.

”Vad kan det betyda? Vad är detta för en man? Hur skall
jag älska honom? Om jag icke förstår det, så är det säkerligen
mitt fel, och jag är antingen en dum eller en stygg gosse”, tänkte
barnet, och därpå berodde detta forskande, frågande, ofta fientliga
uttryck och blygheten och olikheten i uppförande, som berörde
Vronski så pinsamt. Barnets närvaro framkallade oundvikligen
för varje gång hos Vronski denna sällsamma känsla av avsky utan
något egentligt föremål, som han på senaste tiden erfarit så ofta.
Detta barns närvaro väckte hos Vronski och hos Anna samma känsla,
som en sjöfarande kan erfara, när han på kompassen ser, att hans
skepp hastigt ilar fram i en riktning, som vida avviker från den rätta
kursen, men måste säga sig, att det icke ligger i hans makt att hejda
rörelsen, att varje minut för honom allt mer och mer i avdrift och
att ett samtycke till detta avvikande från den rätta riktningen är
liktydigt med ett samtycke till hans egen undergång.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 7 13:43:42 2016 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tlannakar/0174.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free