Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen - Trettionde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”Furst Schtscherbatzki med gemål och dotter” kommo på grund
av den förhyrda våningen, sitt namn och sina där påträffade
bekantas rang genom denna utkristallisering genast på sin bestämda,
predestinerade plats.
Detta år befann sig vid kurorten en riktig tysk furstinna, och
till följd därav försiggick kristalliseringen ännu mera energiskt än
eljest. Furstinnan Schtscherbatzki ville prompt presentera sin
dotter för den höga damen och gjorde det också redan andra dagen.
Katja neg djupt och graciöst i sin från Paris införskrivna ”mycket
enkla”, d. v. s. högst eleganta sommarklänning. Den tyska
furstinnan sade: ”Jag hoppas, att rosorna snart skola komma tillbaka
till detta vackra lilla ansikte”, och nu hade familjen
Schtscherbatzki intagit en ställning, som det icke var möjligt att komma ut ur.
Schtscherbatzkis blevo även bekanta med en engelsk lady och
hennes familj och med en tysk grevinna och hennes son, som
blivit sårad under senaste kriget, och med en svensk vetenskapsman
och med en monsieur Canut och hans syster. Men huvudsakligen
umgingos Schtscherbatzkis med en Moskvadam, Marja
Jevgen-jevna Rtischtscheva, och dennes dotter, som var Katja
osympatisk därför att hon, liksom hon själv, var sjuk av kärlekssorg, och
en Moskvaöverste, som Katja ända från barndomen sett och känt
endast i uniform och med epåletter och som nu med sina små ögon,
den bara halsen och den brokiga halsduken såg riktigt lustig ut
och som dessutom tråkade ut sina bekanta därigenom att man inte
kunde bli av med honom, när man väl inlåtit sig i samtal med
honom. När allt detta antagit fast form, började Katja få
tråkigt, detta så mycket mer som hennes far, fursten, rest till
Karlsbad och hon var ensam kvar med modern. ETon hade intet intresse
för de människor, som hon redan kände, därför att hon visste,
att hon icke kunde upptäcka något nytt hos dem. Flennes
huvudsakligaste och käraste sysselsättning bestod i att iakttaga dem,
som hon ännu icke kände, och gissa, vad de väl kunde vara för
människor. Det låg i Katjas karaktär att tänka det bästa om alla
och i all synnerhet om dem, som hon icke kände.
Bland alla dessa människor blev hon alldeles särskilt intresserad
av en rysk fröken, som kommit till badorten tillsammans med en
äldre sjuk rysk dam, en viss madame Stahl. Madame Stahl
tillhörde de högsta samhällslagren men var så sjuk att hon icke alls
kunde gå och endast under mycket vackra dagar visade sig i en
rullstol vid brunnen. Emellertid uttalade furstinnan
Schtscherbatz-kaja som sin åsikt, att madame Stahl icke enbart till följd av
sjukdom utan även av stolthet undvek umgänget med de därvarande
ryssarna. Den ryska fröken tjänstgjorde som ett slags
sjuksköterska hos madame Stahl och var även bekant med och tog sig på
det otvungnaste, naturligaste sätt i världen an alla andra
sjuklingar, som det fanns så gott om vid badorten. Denna ryska
fröken var enligt Katjas iakttagelser inte alls släkt med madame
Stahl, men icke heller var hon någon avlönad sjuksköterska. Hon
kallades av madame Stahl Varjenka, av alla andra mademoiselle
Varjenka. Katja kände en oförklarlig sympati för denna
made-196
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
