- Project Runeberg -  Anna Karenina. Roman i åtta böcker (Nachman) /
233

(1928) [MARC] Author: Leo Tolstoy Translator: Oscar Nachman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen - Sjunde kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

även bra. Men nu, när hon kom till landet som husfru, såg hon
allt på helt annat sätt, än vad hon hade tänkt sig.

Dagen efter hennes ankomst kom ett ordentligt störtregn, och på
natten regnade det in genom taket i korridoren och i
barnkammaren, så att sängarna maste flyttas in i vardagsrummet. En
kokerska för tjänstefolket stod inte att finna; av de nio korna voro
enligt ladugårdspigans utsago några ännu kvigor, andra voro dräktiga
med den första kalven, andra åter voro för gamla eller också
sinade. Varken smör eller mjölk fanns i tillräckliga kvantiteter, inte
ens så att det räckte åt barnen. Ägg funnos inga. Några höns
stodo ingenstädes att få; till stekning och kokning användes gamla
sega tuppar med violett kött. Några skurgummor stodo inte att
få; alla kvinnor voro upptagna på potatisfälten. Att åka ut var
omöjligt, därför att stånghästen var istadig. Inte ens till bad
fanns det någon möjlighet; hela flodstranden var tilltrampad av
boskapen och låg öppen mot landsvägen. Inte ens i trädgården
kunde man promenera, därför att boskapen kom in genom det
sönderbrutna staketet, däribland även en skräckingivande tjur, som
bölade alldeles förskräckligt och av vilken man följaktligen kunde
vänta, att den stångades. Några ordentliga klädskåp funnos ej; de
som funnos, gingo icke att stänga riktigt utan öppnades av sig
själva, när någon gick förbi dem. Där saknades grytor och
kastruller och lerkrukor, dessutom saknades en tvättkittel, och i
tjänsteflickornas rum fanns det icke ens ett strykbräde.

Belägenheten föreföll hopplös. Men liksom i många andra
familjer fanns det hos Oblonskis en föga framträdande och dock
mycket viktig och nyttig person, och denna person var här Matrona
Filimonovna. Hon lugnade matmodern, försäkrade henne, att allt
åter skulle ”draga sig till rätta” (det var ett älsklingsuttryck hos
henne och av henne hade Matvei först övertagit det) och grep sig
själv verket an utan hast eller upprördhet. Hon hade med ens
slutit sig till förvaltarens hustru och redan den första dagen suttit
med henne och förvaltaren under akaziorna och druckit te och
resonerat om alla möjliga angelägenheter. Snart konstituerades under
akaziorna en av Matrona Filimonovna ledd klubb, och tack vare
denna klubb, vars medlemmar utgjordes av förvaltarens hustru,
bv-föreståndaren och bokhållaren på egendomen, övervunnos så
småningom alla svårigheter och efter en vecka hade faktiskt allt
”dragit sig till rätta”. Taket var lagat, en kusin till byföreståndaren
engagerad som kokerska, höns köpta, korna hade börjat ge mjölk,
timmermannen hade gjort i ordning en mangel, reglar hade satts
fast på skåpdörrarna, så att de icke längre gingo upp av sig själva,
och ett strykbräde, beklätt med tyg från en soldatkappa, vilade nu
med ena ändan på ryggstödet till en stol, med den andra på en byrå,
och i tjänsteflickornas rum kunde man känna lukten av heta
strykjärn.

”Nå, ser ni? Och ni var redan alldeles förtvivlad”, sade
Matrona Filimonovna, i det hon stolt pekade på strykbrädet.

Till och med ett badhus hade byggts av en träställning med
halmmattor över. Lilly började bada, och Darja Alexandrovnas för-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 7 13:43:42 2016 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tlannakar/0235.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free