- Project Runeberg -  Anna Karenina. Roman i åtta böcker (Nachman) /
247

(1928) [MARC] Author: Leo Tolstoy Translator: Oscar Nachman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen - Trettonde kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Sedan han övervägt och förkastat tanken på en duell begrundade
Alexei Alexandrovitsj en skilsmässa, den andra utvägen, för vilken
några av de män, som han erinrade sig, hade bestämt sig. Men då
han lät alla honom bekanta fall av skilsmässa passera revy, fann
han icke ett enda fall, då ändamålet med skilsmässan varit
detsamma, som han själv hade i tankarna. I alla dessa fall hade
den äkta mannen avträtt eller sålt den trolösa hustrun, och just
den part, vilken såsom den skyldiga icke haft rättighet att ingå ett
nytt äktenskap, hade dragit fördel av skilsmässan; det hade inträtt
ett spetsfundigt utfunderat, kvasi-lagligt förhållande till en
kvasi-make. Och vad hans eget fall beträffade, så insåg Alexei
Alexandrovitsj, att en laglig skilsmässa, d. v. s. en sådan vid vilken
hustruns förskjutande helt enkelt blev erkänt, skulle vara omöjlig.
Han insåg, att de invecklade levnadsförhållanden, i vilka han
befann sig, uteslöto användandet av sådana grova bevismedel, som
lagen fordrade för bevisandet av hustruns skuld; han insåg, att de
inom de bättre kretsarna gällande åsikterna icke tilläto
användande av detta bevismaterial även om det verkligen fanns och att
genom användande av detta bevismaterial han själv enligt de högsta
kretsarnas åsikt skulle bli mer förnedrad än hans hustru.

Försöket att erhålla skilsmässa kunde endast leda till en
skandalprocess, som skulle ha erbjudit hans fiender ett efterlängtat
tillfälle att ta heder och ära av honom och draga ned honom från
hans höga ställning i världen. Hans förnämsta avsikt att ordna
saken med så liten skada som möjligt för honom själv skulle
heller icke uppnås genom en skilsmässa. Dessutom var det
uppenbart, att vid en skilsmässa, ja, redan vid försöket att utverka en
sådan, skulle hans hustru avbryta sitt förhållande till honom och
förena sig med sin älskare. Men i Alexei Alexandrovitsjs själ fanns,
trots hans, såsom det tycktes honom, fullständiga förakt och
likgiltighet för hustrun dock kvar en känsla gentemot henne,
nämligen önskan att så mycket som möjligt hindra henne från att förena
sig med Vronski och sålunda draga fördel av sitt brott. Blotta
tanken därpå gjorde Alexei Alexandrovitsj så upprörd, att han
stönade högt av inre smärta, till hälften reste sig upp och böt om
plats i vagnen och om en stund svepte den tjocka, mjuka pläden
om sina frysande, knotiga ben.

”Förutom en formell skilsmässa skulle jag även kunna göra så
som Karibanov, Paskudin och den goda Dram, d. v. s. separera
mig från min hustru”, fortsatte han, sedan han lugnat sig litet. Men
han fann, att detta tillvägagångssätt var förenat med samma
nackdel som en skilsmässa, nämligen att det skulle väcka uppseende och,
vad som var huvudsaken, att det, alldeles så som en formell
skilsmässa. skulle kasta hans hustru i älskarens armar. ”Nej. det är
omöiligt, omöjligt”, sade han högt för sig själv och grep åter tag
i pläden för att svepa den om sig bättre. ”Mig kan saken icke
göra olycklig, men å andra sidan skola han och hon icke vara
lyckliga.”

Känslan av svartsjuka, som pinat honom under tiden av
ovisshet, hade försvunnit i det ögonblick, då hans hustru genom sina

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 7 13:43:42 2016 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tlannakar/0249.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free