- Project Runeberg -  Anna Karenina. Roman i åtta böcker (Nachman) /
283

(1928) [MARC] Author: Leo Tolstoy Translator: Oscar Nachman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen - Tjugusjunde kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

leende. ”Jag menar mig själv och Ljevin och vår granne här.”

Han antydde den andra godsägaren.

”Ja, hos Michail Petrovitsj går det ju ännu något så när, men
fråga honom endast hur. Är det kanske ett rationellt lantbruk?”
sade godsägaren.

”Mitt lantbruk är mycket enkelt”, svarade Michail Petrovitsj.
”Det tackar jag min Gud för. Mitt lantbruk åsyftar endast, att
pengarna till skatter i höst skola ligga redo. Men bönderna, som
inte ha några pengar till skatter, komma då och be: ’Lilla far, kära
lilla far, hjälp oss ut ur nöden!’ Nåja, de äro ju allesammans mina
grannar, så det gör en ont om dem, och man ger dem pengarna till
den första tredjedelen, men säger samtidigt: ’Glöm inte, barn, att
jag har hjälpt er. Men nu måste ni också hjälpa mig, när det
behövs vid havresådden eller vid höbärgningen eller vid skörden.’
Ja, och då bestämmer man genast, hur mycket arbete man får från
varje familj. Bland dem finnes det visserligen även samvetslösa
människor, det är nog sant.”

Ljevin, som redan länge kände till denna patriarkaliska sedvänja,
växlade en blick med Svijaschski och avbröt Michail Petrovitsj, i
det han åter vände sig till godsägaren med de gråa mustascherna.

"Vad tänker således ni om saken?” frågade han. "Hur skall man
nu sköta sitt lantbruk?”

"Så som Michail Petrovitsj! Då kan man ju även låta bönderna
utföra arbetet för hälften av avkastningen eller också låta dem
arrendera landet; det går också, men därigenom tillintetgöres
statens allmänna välstånd. Under det att mitt land förr i tiden medelst
bearbetning av livegna inbringade det niofaldiga, inbringar det nu
genom bearbetning på halvpart endast det trefaldiga. Böndernas
frigörande har alldeles förstört Ryssland.”

Svijaschski såg leende på Ljevin och gjorde till och med en liten
grimas, men Ljevin fann godsägarens ord inte alls löjliga; han hade
bättre förståelse för dem än för Svijaschskins ståndpunkt.
Mycket av det, som godsägaren fortsatte att säga för att bevisa att
böndernas frigörande var liktydigt med Rysslands fördärv, var nytt
för honom och tycktes honom alltigenom sant och ovederläggligt.
Godsägaren uttalade uppenbarligen, vad som så sällan
förekommer, tankar, som uppstått i hans eget huvud, och till dessa tankar
hade han icke letts genom önskan att sysselsätta hjärnan med
något, utan de hade uppstått av de erfarenheter, han gjort under
sitt liv i lantlig ensamhet.

"Förstår ni”, sade han, synbarligen bemödande sig om att visa,
att han besatt god bildning, "saken är den, att varje framsteg
verkställts endast från myndigheternas sida. Tänk på Peters,
Katarinas, Alexanders reformer. Tänk på Europas historia. Och
alldeles särskilt gäller detta i fråga om framstegen inom lantbruket.
Till exempel potatisen — även den infördes hos oss endast med
våld. Man har ju inte ens alltid plöjt med krokplog hos oss, och
den infördes kanske under småkungarnas tid, men säkerligen
endast med våld. Nu, under vår tid ha vi godsägare, då
livegenskapen ännu fanns kvar, skött jordbruket med moderna nyheter, vi ha

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 7 13:43:42 2016 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tlannakar/0285.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free