- Project Runeberg -  Anna Karenina. Roman i åtta böcker (Nachman) /
362

(1928) [MARC] Author: Leo Tolstoy Translator: Oscar Nachman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte delen - Andra kapitlet - Tredje kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

och under den tid, då han icke visste, vad han skulle taga sig till
med sina pengar, börjat samla kopparstick, så stannade han nu vid
måleriet, sysselsatte sig tämligen mycket därmed och ägnade däråt
hela detta oanvända förråd av verksamhetslust, som pockade på
tillfredsställelse.

Han besatt förmågan att förstå ett konstverk, ävensom förmågan
att troget och smakfullt avbilda ett konstverk, så han ansåg sig
även besitta det, som en konstnär behöver, och efter att ha tvekat
någon tid för vilket slags målning han skulle, bestämma sig, den
religiösa, den historiska eller den realistiska genren, grep han sig
an med att måla. Han hade förståelse för alla dessa slag och var
i stånd att låta sig hänföras av såväl det ena som det andra, men
kunde icke föreställa sig, att det var möjligt att icke veta, vilka
riktningar det gives inom målarkonsten och omedelbart låta sig
hänföras av det, som lever i en själ, utan att bekymra sig om
huruvida det, som man yill måla, skall tillhöra någon bestämd
riktning. Som han icke förstod detta och icke lät sig hänföras
omedelbart av livet utan endast medelbart av det av konsten redan
förkroppsligade livet, så lät han sig hastigt och lätt hänföras och
uppnådde lika hastigt och lätt, att det, som han målade, mycket
liknade den riktning, som han ville efterhärma.

Mer än alla andra riktningar behagade honom den eleganta och
verkningsfulla franska riktningen, och sålunda började han i denna
riktnings stil måla Annas porträtt i italiensk kostym, och alla som
sågo detta porträtt, voro ense med honom om att det lyckades
mycket bra.

Tredje kapitlet.

Det gamla, förfallna palazzo’t med de höga, stuckprydda
plafonderna och freskerna på väggarna, med mosaikgolven, med de
tunga, gula tyggardinerna för de höga fönstren, med vaserna på
konsoler och kakelugnar, med de snidade dörrarna och de dystra
salarna, som voro behängda med målningar — detta palazzo närde
hos Vronski, sedan de flyttat in i det, det angenäma
självbedrägeriet, att han var icke blott en rysk godsägare med
hovstallmästares rang, utan även en fint bildad konstkännare och beskyddare
av skön konst, som för en älskad kvinnas skull avstått från sin
ställning i världen, från alla sina goda förbindelser och från all
äregirighet.

Denna roll, som Vronski lagt till rätta åt sig efter överflyttandet
till palazzo’t, lyckades honom utmärkt, och sedan han genom
Gole-nischtschevs förmedling hade gjort bekantskap med några
intressanta personer, kände han sig den första tiden lugn och väl till
mods. Han målade under ledning av en italiensk professor studier
efter naturen och sysselsatte sig med det italienska livet under
medeltiden. Detta medeltida italienska liv fick till sist ett sådant
behag för Vronski, att han till och med skaffade sig en hatt efter
det dåvarande modet och bar en pläd över axeln, något som klädde
honom mycket bra.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 7 13:43:42 2016 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tlannakar/0364.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free