- Project Runeberg -  Anna Karenina. Roman i åtta böcker (Nachman) /
368

(1928) [MARC] Author: Leo Tolstoy Translator: Oscar Nachman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte delen - Femte kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

/

av redobogenhet att dö och medvetandet om att ytterligare tal är
gagnlöst. Naturligtvis måste det i Pilati ansikte ligga ett uttryck
av ämbetsmannens sätt att tänka och i Kristi ansikte ett uttryck
av medlidande, då ju den ene är ett förkroppsligande av det
lekamliga livet och den andre av det andliga livet.

”Ja, och så denna gestalt är utförd, så mycket luft det ligger
mellan den och de andra figurerna! Som om man skulle kunna
gå omkring den”, sade Golenischtschev, som genom denna
anmärkning uppenbarligen ville visa, att han icke var synnerligen belåten
med denna figurs själsliga hållning och idé.

”Ja, ett förvånansvärt mästerverk!” anmärkte Vronski. ”Så
gestalterna avteckna sig mot bakgrunden! Det kallar man
teknik!” tillade han.

”Ja, förvånansvärt!” instämde både Anna och Golenischtschev.

Trots den lyftade stämning, i vilken Michailov befann sig, kom
denna anmärkning om teknik hans hjärta att sammansnöras av
smärta. Han såg med förtretad min på Vronski. Han hade ofta
hört detta ord teknik och icke alls förstått, vad folk menade med
det. Han visste, att de därmed menade en mekanisk färdighet i
att måla och teckna, som var alldeles oberoende av tavlans ämne.
Han hade många gånger, liksom vid det nuvarande berömmet,
märkt, att folk ställde upp tekniken mot det inre värdet, som om
det vore möjligt att måla bra något i sig självt dåligt.

”Men i ett avseende skulle man kunna vara av en annan åsikt,
om ni vill tillåta mig en sådan anmärkning...” började
Golenischtschev.

”Å, det gläder mig uppriktigt, och jag ber er hjärtligt”, svarade
Michailov med ett tvunget leende.

”Jag menar, att Kristus hos er är en människogud och icke en
gudamänniska. För övrigt så förstår jag mycket väl, att ni just
avsett detta.”

”Jag kan icke måla en Kristus, som icke finns till i min själ”,
svarade Michailov med dyster uppsyn.

”Ja, men i detta fall... om ni tillåter mig uttala min tanke ...
Er tavla är så förträfflig, att min anmärkning icke kan göra den
något avbräck, och dessutom är det ju endast min personliga åsikt.
Hos er har hela tilldragelsen varit en helt annan, motivet självt är
ett annat. Men låt oss taga Ivanov som exempel. Jag menar, att
Ivanov hade gjort bättre i att taga ett annat historiskt ämne, ett
nytt, orört ämne, i stället för att ställa Jesus på samma trappsteg
som en vanlig historisk personlighet.”

”Men om detta är det mest upphöjda ämne, som erbjuder sig
för konsten?”

”Om man vill leta, erbjuda sig nog andra. Men saken är den,
att konstverket icke tål vid någon strid och några debatter. Och
vid Ivanovs bilder uppstår för de troende och även för de
icketroende frågan: är detta en Gud eller ej någon Gud? Och detta
tvivel förstör enhets verkan.”

”Hur så?” frågade Michailov. ”Jag tycker, att för bildade
människor kan det icke uppstå någon strid därom.”

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:54:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tlannakar/0370.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free