Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte delen - Trettioandra kapitlet - Sjätte delen - Första kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hon sig alltjämt i samma toalett, som hon haft på teatern. Hon
satt vid väggen i fåtöljen närmast dörren och stirrade rakt fram.
”Anna”, sade han.
”Jag hade bett, besvurit dig att icke fara dit; jag visste, att det
skulle hända dig något otrevligt ...”
”Otrevligt!” utbrast hon. ”Förfärligt var det! Så länge jag lever,
skall jag aldrig glömma det. Hon sade, att det var en skam att
sitta bredvid mig.”
”Du, du bär skulden till allt!” utbrast hon och reste sig upp.
”Det är en dum kvinnas ord”, svarade han. ”Men vad tjänar
det till att utsätta sig för en sådan fara och att utmana
människorna ...”
”Jag är upprörd över att du tar det så lugnt. Du hade icke bort
föra mig så långt. Om du älskade mig . . .”
”Anna, vad har min kärlek att skaffa därmed . . .”
”Ja, om du älskade mig så, som jag älskar dig, om du utstode
sådana kval som jag...” sade hon, i det hon såg på honom.
Det gjorde honom ont om henne, men samtidigt var han
förargad på henne. Han bedyrade henne sin kärlek, därför att han
såg, att detta var det enda sättet att lugna henne.
Och dessa kärleksbedyranden, som föreföllo honom så banala,
att han egentligen blygdes för att uttala dem, åhörde hon med ett
slags girighet och lugnade sig så småningom. Följande dag avreste
de, fullkomligt försonade med varandra, till godset.
SJÄTTE DELEN.
Första kapitlet.
Darja Alexandrovna tillbringade med sina barn sommaren på
Pokrovskoje hos sin syster Katja Ljevina. Förutom Oblonskis
med alla barn och guvernant var även hos Ljevins gamla furstinnan,
som betraktade det såsom sin plikt att hålla ett öga på sin
oerfarna dotter, som var i intressanta omständigheter. Dessutom hade
Varjenka, med vilken Katja blivit god vän utomlands, uppfyllt sitt
löfte att komma till henne, så fort Katja var gift, och var nu på
besök hos sin väninna. Alla dessa voro släktingar och vänner till
Ljevins fru. Ehuru han tyckte ganska bra om dem alla, så gjorde
det honom dock på sätt och vis ont, att hans, den Ljevinska
världen och hela hans levnadsordning förkvävdes av detta
Schtscher-batzkiska element, såsom han inom sig kallade det. Av hans egna
anförvanter bodde denna sommar hos dem endast Sergei Ivanovitsj,
men denne tillhörde egentligen icke den Ljevinska, utan den
Kos-nuschevska släkten, så att den Ljevinska själsriktningen kom
alldeles i minoriteten.
Medan barnen drucko sitt te därinne, sutto de vuxna på
balkongen och pratade med varandra.
”Kom ihåg, vad jag säger — Alexander kommer ej”, sade gamla
furstinnan.
27.— Anna Karenina.
417
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
