- Project Runeberg -  Anna Karenina. Roman i åtta böcker (Nachman) /
444

(1928) [MARC] Author: Leo Tolstoy Translator: Oscar Nachman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte delen - Tolfte kapitlet - Trettonde kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

I oktober skulle adelsvalen hållas i guvernementet Kaschin,
inom vilket Vronskis, Svijaschskis, Kosnuschevs, Oblonskis och en
del av Ljevins egendomar lågo.

Före dessa val kom Svijaschski, som ofta var på besök på
Vosdvischenskoje, dit för att avhämta Vronski.

Dagen dessförinnan hade det så när kommit till en svår osämja
mellan Vronski och Anna just med anledning av denna förestående
resa. Det var den tråkigaste, otrevligaste tiden på hösten, och
Vronski, som var beredd på en strid, förklarade för henne i en
sträng, kall ton, som han ännu aldrig använt gent emot henne,
att han måste avresa följande dag. Men till hans förvåning upptog
Anna detta meddelande mycket lugnt och frågade endast, när han
skulle komma tillbaka. Han såg forskande på henne, enär detta
lugn var honom obegripligt. Hon besvarade hans blick med ett
leende. Han kände till hennes förmåga att draga sig tillbaka inom
sig själv och visste, att hon gjorde detta endast när hon i stillhet
beslutat sig för något och icke ville omtala sina planer för
honom. Han fruktade, att detta även nu var fallet, men han var
så angelägen om att undvika en scen, att han låtsade vara
övertygad om, att hon uppfattade saken förståndigt, och delvis trodde
han verkligen också det, som hon önskade.

”Jag hoppas, att du inte kommer att få tråkigt?”

”Jag hoppas, att jag inte får det”; svarade Anna. ”Jag fick i går
hem en hel låda med böcker. Nej, jag får nog icke tråkigt.”

”Om hon vill anslå den tonen är det så mycket bättre”, tänkte
han. ”1 annat fall hade det ju endast blivit den vanliga trallen.”
Sålunda avreste han till valen, utan att det kommit till någon
öppen förklaring mellan dem. Sedan de lärt känna varandra närmare
var detta första gången, som han skildes från henne, utan att ha
varit i samförstånd med henne. Å ena sidan oroade detta
honom, men å andra sidan tyckte han, att det, när allt kom
omkring, var bättre så. ”De första gångerna kommer hon, liksom
nu, att tycka, att det saknas klarhet och uppriktighet mellan oss,
men sedermera kommer hon att vänja sig därvid. I varje fall kan
jag uppge allt för hennes skull, allt utom min manliga
oavhängighet”, tänkte han.

Trettonde kapitlet.

Två dagar efter valen dinerade den nyvalde adelsmarskalken i
guvernementet och många medlemmar av hans parti hos Vronski.

Vronski hade kommit till valen, såväl därför att han hade
tråkigt på landet och måste värja sin rätt till frihet gentemot Anna
som även därför, att han genom att vid valen stödja Svijaschski
ville visa sig erkännsam mot honom men alldeles särskilt för att
kunna uppfylla alla de plikter, som självklart följde med hans
ställning såsom adelsman och godsägare. Men han hade aldrig
väntat, att dessa val skulle kunna intressera och fängsla honom i
så hög grad, och icke heller att han så väl skulle kunna finna sig
tillrätta med denna angelägenhet. Han hade varit en fullständig
444

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:54:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tlannakar/0446.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free