Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kreutzersonaten - XI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
medan släktet lever, ser det ett ideal framför sig,
och naturligtvis icke ett ideal, som kunde anstå
kaniner eller svin: att föröka sig så mycket
som möjligt, ej heller ett ideal för apor och
parisare: att så raffinerat som möjligt utnyttja de
sexuella njutningarna, utan det godas ideal, som uppstår
genom återhållsamhet och renhet, ett ideal, som trots
allt ständigt har eftersträvats. Vad kunna vi sluta
av detta? Jo, den sinnliga kärleken är en —
säkerhetsventil. Den nu levande generationen har icke
uppnått målet, och orsaken ligger i lidelserna, främst
sinnligheten, den starkaste av dem. Men finns
sinnligheten, så finns förutsättningen för ett nytt
släktled och följaktligen även möjligheten för ett
kommande släkte att uppnå målet. Skulle ej heller
detta lyckas, så försöker det därpå följande och så
vidare, tills målet är nått, profetian har gått i
uppfyllelse och människorna leva i endräkt.
Hur skulle det också kunna förhålla sig
annorlunda? Förutsätt, att Gud hade skapat människorna,
för att de skulle uppnå vissa mål, och att han därvid
antingen gjort dem till dödliga varelser utan
könsdrift eller förlänat dem evigt liv. Vore de dödliga
men utan könsdrift, vad skulle resultatet då bli?
Jo, de skulle leva en tid och sedan dö utan ha
uppnått sitt mål, och för att målet skulle kunna nås,
måste Gud skapa nya människor. Men om de hade
evigt liv? Visserligen är det vida svårare för
människor att själva rätta begångna fel och nalkas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
