Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kreutzersonaten - XXV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hemkomst, eller på den upprörande verkan, som en
järnvägsresa i allmänhet har på människors sinnen;
sak samma, men alltifrån det, att jag slog mig ner i
kupén, kunde jag icke längre tygla min inbillning.
Oavbrutet och med ovanlig tydlighet målade den för
min inre syn tavlor, som voro ägnade att upptända
min svartsjuka, tavla på tavla, den ena ännu mer
cynisk än den andra, alla framställande samma sak,
nämligen vad som försiggick därhemma under min
frånvaro, huru hon svek sin trohet mot mig. Jag
brann av harm och vrede och erfor en slags
besynnerlig känsla av att berusa mig med min egen
förnedring. Jag betraktade tavlorna, jag kunde icke
vända mig från dem, jag måste se på dem, det var
mig omöjligt att plåna ut dem, omöjligt att lämna
dem. Och icke nog med det, utan ju längre jag
betraktade dessa tavlor, desto mer trodde jag på
deras verklighet. Den tydlighet, med vilken de
framträdde för mig, tjänade liksom till bevis för
att mina fantasier voro verklighet. En djävul
måste rakt emot min vilja ha tänkt ut de
förskräckligaste saker och viskande meddelat mig dem. Jag
kom att tänka på ett samtal, som jag för länge sedan
haft med Truchatjefskijs bror, och med riktig
förtjusning sargade jag mitt hjärta genom att sätta
detta samtal i samband med Truchatjefskij och min
hustru. Det var mycket länge sedan, men jag kom
väl ihåg det. Truchatjefskijs bror hade en gång
på frågan, om han besökte offentliga hus, svarat,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
