Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kreutzersonaten - Efterord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
man visar människan idealet, på vilket hon kan se,
huru långt avlägsen hon är därifrån.
”Du skall älska din Gud av allt ditt hjärta, av all
din själ och av allt ditt förstånd och din nästa
såsom dig själv. Bliven fullkomliga såsom eder
himmelske Fader!”
Sådan är Kristi lära.
Därav skall man kunna veta, om de yttre
troslärorna följts, att handlingarna sammanfalla med de
handlingar, som bestämts i dessa läror, och ett
sådant sammanfallande är möjligt.
Därav skall man kunna veta, om Kristi lära följts,
att man är medveten om hur föga man motsvarar
idealets fullkomlighet. — Huruvida man i någon
liten mån närmat sig det, är omöjligt att se. Se kan
man blott sitt stora avstånd från fullkomligheten.
En människa, som bekänner sig till den yttre lagen,
är lik den, som står i ljuset av en lykta, upphängd
i en stolpe. Han står i skenet av denna lykta, det
är ljust omkring honom, och han behöver icke gå
längre. En människa, som bekänner sig till Kristi
lära, är lik den, som bär en lykta framför sig på en
mer eller mindre lång stång. Ljuset är alltid
framför honom och sporrar honom att följa efter och
öppnar på nytt framför honom en ny, lockande,
belyst vidd.
Fariséen tackar Gud, att han har uppfyllt allan
rättfärdighet. Den rike ynglingen har också ända
från barndomen uppfyllt allt och förstår icke,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
