Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ivan Iljitj död - 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fann änkan det tydligen nödvändigt att komma till
sak.
— Ack, Peter Ivanovitj, hur svårt är det inte!
Förfärligt svårt, förfärligt svårt! — och hon började
åter att gråta.
Peter Ivanovitj suckade och väntade, tills hon
snutit sig. När han gjort det, sade han: ”Ja, det
är säkert det...” Och åter började hon samtala
med honom och kom fram med det, som tydligen var
hennes egentliga ärende till honom. Det gällde en
förfrågan, huru hon i anledning av makens död
skulle kunna få pengar från statskassan. Hon
låtsade, att hon frågade Peter Ivanovitj till råds
angående sin pension, men han såg snart, att hon in i
minsta lilla detalj kände till även sådant, som han
icke visste om, nämligen allt, som man i anledning
av dödsfallet kunde komma över från staten. Men,
vad hon ville veta, var, om det icke på något sätt
ginge för sig att komma över ändå mer pengar.
Peter Ivanovitj bemödade sig att tänka ut något sätt,
men sedan han funderat ett slag och därpå, i den
mån som anständigheten fordrade det, grälat på
regeringen för dess knusslighet, sade han, att det
tydligen icke ginge an att få mer pengar. Då suckade
hon och började efter allt att döma att tänka ut ett
medel att bli av med besökaren. Han förstod detta,
släckte sin cigarrett, reste sig, tryckte hennes hand
och gick ut i tamburen.
I matsalen, där en klocka stod, som Ivan Iljitj
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
