Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ivan Iljitj död - 7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lukten och det opassande i att en annan människa
måste taga del i detta. Men även denna, den mest
obehagliga akt blev en tröst för Ivan Iljitj.
Tjänaren Gerasim kom alltid för att bära ut efter
honom. Gerasim var en renlig, frisk, ung bonde, som
lagt ut och blivit fet av maten i staden. Han var
alltid glad och godlynt. I början hade åsynen av
denne, alltid på äkta ryskt sätt klädde bonde,
utförande denna vedervärdiga syssla, gjort Ivan Iljitj
förlägen. En gång, då han rest sig från nattstolen
och icke orkade draga upp byxorna, föll han
omkull i den mjuka länsstolen och såg med fasa på
sina blottade, kraftlösa lår med deras skarpt
framträdande muskler. I tjocka skor och spridande
omkring sig en angenäm lukt av smorläder och frisk
vinterluft kom Gerasim in med sin lätta, spänstiga
gång. Han hade ett rent hampaförkläde och en
ren kattunskjorta med ärmarna uppkavlade över de
nakna, starka, unga armarna. Han gick fram till
nattstolen utan att se på Ivan Iljitj, tydligen
tyglande livsglädjen, som strålade i hans ansikte, för att
icke såra den sjuke.
— Gerasim, sade Ivan Iljitj svagt.
Gerasim ryckte till, uppenbarligen rädd, att han
skulle ha gjort fel på något sätt, och med en snabb
rörelse vände han sitt friska, goda, rättframma,
unga ansikte, på vilket skägget först nyligen börjat
växa, emot den sjuke.
— Vad behagas?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
