Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ivan Iljitj död - 8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
död, som nu var den enda, som stod för honom, en
annan fråga framträdde, nämligen den om njuren
och blindtarmen, vilka utförde något på annat sätt,
än de skulle; mot dessa var det, som Mihail
Danilovitj och den ryktbare riktade sitt anfall för att
förmå dem att bättra sig.
Den berömde doktorn tog farväl med en
allvarlig men icke misströstande min. Och på den skygga
fråga, som Ivan Iljitj med sina av fruktan och hopp
glänsande ögon höjde mot honom gjorde, huruvida
det funnes hopp om tillfrisknande, svarade han, att
ansvara för det kunde han inte, men möjligheten
förelåge. Den hoppfulla blick, med vilken Ivan
Iljitj följde doktorn, var så beklagansvärd, att
Praskovja Fjodorovna vid åsynen därav brast i gråt, då
hon gick ut ur rummet för att betala den ryktbare
doktorn.
Den stegrade stämning, som framkallats av
doktorns hoppingivande ord, varade icke länge. Åter
var det samma rum, samma tavlor, gardiner,
tapeter, småflaskor och samma värkande, lidande kropp.
Ivan Iljitj började stöna. Man företog
insprutningar, och han domnade bort. När han återkom till
medvetandet, höll det på att skymma. Man kom
med middagen till honom. Han lyckades få i sig
litet buljong. Och så var det åter detsamma, åter
var det natten, som nalkades.
Efter middagen, klockan sju på kvällen, kom
Praskovja Fjodorovna in i hans rum, klädd såsom för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
