Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ivan Iljitj död - 9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uttryckbara föreställning, som han hörde. ”Vad
behöver du, vad behöver du?” upprepade han för sig
själv. ”Vad? — Frihet från lidanden. Liv!”
svarade han.
Och åter hängav han sig helt åt en
uppmärksamhet, så spänd, att icke ens plågorna förmådde
avleda den.
”Liv? Hurudant liv?” frågade själens röst.
”Ett sådant liv, som jag förr levde, ett skönt och
angenämt.”
”Jaså, levde du då förr skönt och angenämt?”
frågade rösten. Och han började tänka tillbaka på
de bästa ögonblicken i sitt angenäma liv. Men
förunderligt nog tycktes honom alla dessa de skönaste
ögonblicken i hans angenäma liv nu icke alls sådana
som då. Alla — utom de första barndomsminnena.
Då, i barndomen hade det funnits något verkligt
angenämt, som skulle gjort livet drägligt, om det
återvänt. Men den människa, som erfor detta
angenäma, fanns icke mer. Detta var liksom ett
minne av någon annan.
Så snart det börjat, vars resultat var den
nuvarande Ivan Iljitj, smälte allt det, som då tedde sig
som glädjeämnen, bort inför hans ögon och
förvandlades till något intetsägande och ofta vidrigt.
Och ju längre från barndomen och ju närmare
det närvarande han kom, desto mer intetsägande
och tvivelaktiga blevo hans glädjeämnen. Detta
började i rättsskolan. Där fanns emellertid ännu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
