Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tre dödsfall - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
men den sjuke gav under ett anfall av hosta tecken
med ögonen, att han ville svara.
— Ta du stövlarna, Serjoga, sade han, sedan han
undertryckt hostan och andats ut litet. — Jag vill
bara, hör du, att du köper en gravsten åt mig, när
jag till slut dör, tillade han med väsande röst.
— Tack, farbror, då ska jag ta stövlarna, och en
sten skall jag, så sant jag lever, köpa.
— Där hörde ni, barn, förmådde den gamle ännu
säga, innan han åter böjde sig ner och fick en
hostattack.
— Gott, vi hörde det, sade en av kuskarna. — Gå
nu, Serjoga, och sätt dig på din plats, annars
kommer förmannen springande igen. Nådig frun på
Schirkino är ju sjuk. — Serjoga tog kvickt av sig
sina trasiga, alldeles för stora stövlar och slängde
dem under bänken. Fjodors nya stövlar voro
precis lagom för hans fötter. Emellanåt kastande en
blick på dem gick Serjoga ut till droskan.
— Det var mig ena baddare till stövlar! Låt mig
smörja dem åt dig! sade en kusk med en
smörjborste i handen, just som Serjoga klättrade upp på
kuskbocken och tog tömmarna i hand. — Gav han
dig dem för intet?
— Är du kanske avundsjuk? svarade Serjoga, i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
