Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Plinius följande. Man lossade från stjelkarna det yttre skalet
och anträffade då derunder flere tunnare hinnor, som inåt
blefvo allt finare. Man afdrog dem i remsor, fasthäftade
dessa med långsidorna vid hvarandra, och när bladet sålunda
fått sin fulla storlek, häftade man på samma sätt ett nytt
lager tvärs öfver det första samt pressade och glättade
der-efter bladen. Af detta behandlingssätt får man förklaring på,
hur det kommer till, att sådana blad, af hvilka många ännu
finnas i bibliotek och handskriftsamlingar, när de hållas mot
ljuset, se ut som en väf. Till inre godhet hade detta papper
ej synnerligt värde; det var sprödt och slog igenom, hvarför man
ej heller kunde skrifva på mer än den ena af bladets sidor.
Länge var papyrusplantan allenaherskare på skriftens
område. Först längre fram — omkring 300 f. K. — tillkom det
andra skrifmaterialet, pergamentet. Det har sitt namn af
staden Pergamos i Mindre Asien och bereddes, liksom ännu i
dag, af djurs hudar, i synnerhet af getens, fårets och åsnans.
I forntiden fans utom hvitt- äfven färgadt pergament, på
hvil-ket senare skrefs med guld- eller silfverbokstäfver. Att det
funnits en tid, då ett ark papper kostat omkring 3 kr. 50 öre i vårt
nu varande mynt, alltså nära tre hundra femtio gånger så
mycket som nu, låter otroligt, men är icke dess mindre sant.
Den egyptiska pappershandeln, om hvars början man ej
känner något med visshet, varade allra minst öfver tusen år,
ty hans förfall började först i elfte århundradet, då han fick
en ny medtäflare i bomullspapperet. Denna nya
pappers-sort, som tillverkades af bomull, hvilken genom stampande,
piskande eller andra bearbetningar förvandlades till
pappersmassa, skall förskrifva sig från Kina. I alla händelser kom
han från österlandet, der tillverkningen af sådant papper i
sjunde århundradet drefs i stor skala i Samarkand, hvarifrån
konsten spridde sig till Damaskos. Araberna förde henne sedan
till Spanien. Spanska och grekiska arbetare sörjde för hennes
vidare spridning. Omkring 1340 uppstod ett pappersbruk i
Ancona; 1390 hade man ett i Niirnberg, 1470 i Basel och
1477 i Kempten. Redan under tillverkningens första tider i
Europa upphörde man att begagna den råa bomullen och vände
sig i stället till bomulls- och linnelump, råämnen, som kostade
så god t som ingenting och läto lättare bearbeta sig. Nu har
bomullen åter allt mer fått insteg i vårt papper, och till och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
