- Project Runeberg -  De stora uppfinningarna /
35

(1883) [MARC] Author: Louis Thomas Translator: Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

det husliga och sällskapliga lifvet en större förfining, och
många uppfinningar gjordes då eller infördes, som gingo ut på
att försköna lifvet eller genom tidsfördrif och förlustelser af
hvarjehanda slag gifva det större omvexling. Till detta slags
nöjen, om också ej af det högre slaget, hörde kortspelet.

Spelkorten målades först för hand, men tillverkades
sedermera på mekanisk väg. Man begagnade sig härtill af
trätaflor, på hvilka kortbilden utskärs i upphöjdt arbete. Man
beströk bilden med färg, bredde papperet öfver honom, lade
honom i press och tryckte. Hvilket folk gjort denna
uppfinning och när hon gjordes, är obekant; men hon ligger så nära
till hands, att man knapt kan kalla henne en uppfinning.
Man behöfver blott med en smutsig eller endast svettig hand
vidröra ett tort, ljust föremål, till exempel ett pappersblad, för
att ett aftryck genast skall visa sig. Mer odlade folk begagnade
sig möjligen redan från början af de fastare metallplåtarna,
såsom vi i våra stämplar och pitsjaft. Hos mellersta Europas
folk, och förnämligast tyskar och holländare, utbildade sig
deremot den vigtiga träsnidarkonsten.

Efter en tid nöjde man sig ej längre med att på dessa
trätaflor endast utskära kortbilder, man ville äfven framställa
verkliga föremål. Man lät bilden föreställa en person, en
riddare eller ett helgon. För att angifva, livad biläen skulle
föreställa, skref man först med penna och. bläck namnet
der-under, men fann snart, att man kunde bespara sig detta
besvär, om man äfven inskar namnet på taflan och tryckte det
på samma gång som bilden. Man gjorde det äfven, och det
undgick ej presterna, att man kunde begagna dylika bilder till
befordrande af andakten, om man på detta sätt afbildade
personerna i den bibliska historien och utdelade dem bland de
fattige, ty en hel afskrifven bibel kostade då, som vi redan
sett, minst tusen gulden. Och hvartill skulle också egandet
af en sådan bokskatt tjenat, då endast få kunde läsa? Alla
kunde deremot förstå bilder.

Då dessa bilder blefvo ofantligt begärliga, tillverkades de
i allt större antal, och efter hand framstälde man på detta
sätt ej blott särskilda personer, utan hela grupper med
alla-handa underskrifter af namn, verser och bibelspråk. På detta
sätt uppstod den berömda Fattigbibeln (Biblia pauperum), en
samling af fyrtio, efter fönstermålningarna i klostret Dirschau för-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:55:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tluppfinn7/0035.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free