Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sätter sig dessutom med en »hemlig konst», i hvilken man
velat se begynnelsen till boktryck med rörliga typer, men som
sannolikt endast var bildtryck. Han flyttar omkring 1445
från Strassburg tillbaka till Mainz, och det är här i
fädernestaden, som hans stora uppfinning först ser dagen.
Sin första upprinnelse har hon sannolikt haft i tanken, att
man i stället för det tidsödande arbetet med bokstäfvernas
inskärande i trätaflan skulle kunna utskära hvar bokstaf för
sig, då han äfven sedermera kunde begagnas i andra
sammanställningar för annat tryck. Yisst är, att Gutenberg först idkade
vanligt tafletryck, derefter begagnade rörliga trätyper och först
sedermera, då dessa snart utsletos och visade sig mycket litet
hållbara, öfvergick till tryck med metalltyper. Han införde
äfven pressen i stället för bollen och borsten. Den i rhein trakter na
begagnade vinpressen skall ha tjenat honom till förebild
derför. Äfven var han den förste, som använde oljefärg till svärta.
Ingen af dessa uppfinningar var dock från början fullt färdig,
och han vidtog oupphörliga förbättringar deraf. Dessa
fordrade dock större penningkapital, än han kunde förfoga öfver,
och han förband sig derför 1450 med Johann Fust, en rik
borgare i Mainz, för att tillgodogöra sin uppfinning. Denne
försköt honom nu i två omgångar 800 gulden, mot pant af
hela hans tryckmateriel. Bland denna befann sig nu högst
sannolikt redan en uppsättning af blytyper. Omtvistadt är
endast, huru vida de voro skurna eller gjutna. Men äfven
dessa blytyper blefvo snart utslitna; han måste derför vara
betänkt på att skaffa sig ett bättre material, och härvid var
honom så väl Fust som Peter Schöffer, en utmärkt
skön-skrifvare och sedermera Fusts måg, till mycket stor nytta.
Den senare i synnerhet gjorde sig mycket förtjent af den unga
konsten derigenom, att han gaf bokstäfverna en skönare form,
uppfann en ändamålsenligare metallblandning till stilmassan
samt ett förbättradt sätt för stilgjutningen. Sedan de
svåraste hindren sålunda voro undanröjda, kunde Gutenberg skrida
till tryckningen af det stora bibelverk han länge förberedt.
Men nu ansattes han plötsligt af Fust med kraf att återfå de
penningar, denne förskjutit honom, och då Gutenberg ej kunde
betala summan, måste han 1455 öfverlåta hela sitt tryckeri
på Fust.
Nu voro Fust och Schöffer ensamma om affären, och de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
