Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en liten stad vid Rhein, och hit flyttade nu Gutenberg sitt
tryckeri. Kort derefter öfverlät han det dock på de båda
bröderna Bechtermiinz, sina biträden och nära slägtingar, och
två år derefter fans han ej längre bland de lefvandes antal.
Han dog den 24 februari 1468 och begrofs i dominikankyrkan
i Mainz. Kyrka och graf äro dock länge sedan försvunna. Som
minne af honom visas der ännu, utom »Tryckhuset», der han
hade sitt första tryckeri, det gamla gutenbergska huset, der han
föddes, samt en 1837 upprest kolossal bildstod af honom.* Äfven
Frankfurt am Main har liksom Strassburg och Mainz ett guten
-bergsmonument med Fusts och Schöffers bilder vid sidan af
hans egen. Gutenbergs namn var dock länge sjunket i
glömska, och det är först det nittonde århundradet, som gjort
rättvisa åt hans minne.
Boktryckarkonsten kom i ett gynsamt ögonblick. 1453
intogs Kon stantinopei af turkarne, och så väl före som efter
denna händelse flydde ett stort antal lärda greker till
vester-landet, medförande de gamla klassiska författarnes arbeten.
Italien och Tyskland blefvo deras nya hem, och de öfver allt
uppstående tryckerierna fingo full syselsättning med att
mångfaldiga dessa räddade forntid sskatter. Den lifliga andliga
verksamhet, som med reformationen uppstod i mellersta och
nord-vestra Europa, bidrog ej heller litet att främja konstens
utveckling, liksom rörelsen sjelf i henne fann en kraftig
bunds-förvandt. Särskildt begagnade sig Luther flitigt af henne, och
Wittenberg var på hans tid Tysklands förnämsta tryckort.
Här trycktes 1534 af Hans Lufft Luthers stora bibel. Så
hastig var konstens första spridning, att, ännu innan femtonde
århundradet gått till ända, mer än 1 000 tryckerier på 200
orter voro i verksamhet. Till Sverige kom konsten redan
på 1470-talet, då, sannolikt 1474, en kringresande boktryckare,
hvars namn vi ej känna, i Stockholm tryckte den första här
i landet utgifna bok, en latinsk lefvernesbeskrifning öfver den
heliga Birgittas dotter Katarina. Den förste af våra till
namnet kända boktryckare var Johan Snell, som 1483, äfven i
Stockholm, tryckte det andra af våra äldsta tryckalster, en
latinsk fabelbok.
Under denna sin första tid uppnådde boktryckarkonsten en
hög grad af fulländning. Härtill bidrog mycket, att de första
typograferna voro män med hufvud och kärlek till sin konst,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
