Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kraft. Men visar oss ej vattnet alldeles samma förhållande?
Medan det vid vanlig temperatur mycket god t rymmes i ett
litet kärl, kastar det af locket, så snart det upphettas och
förvandlas i ånga, och kan då till och med spränga en
ångpannas fasta väggar. Vattnet behöfver nämligen som gas,
det vill säga, när det genom kokning blifvit luftformigt, 1700
gånger så mycket utrymme, som det intog i sitt ursprungliga
flytande tillstånd. Det är derigenom också, som det blir
drif-kraft för ångmaskinen. Samma förhållande eger nu äfven rum
med krutet, endast med den för oss oväsentliga skilnaden, att
vattenångan genom afkylning åter blir vatten, men krutgaserna
förblifva gaser. Krutet består af ämnen, som vid antändning
till största delen förvandlas till gaser, och som sådant skulle
det redan utan att upphettas intaga ett tre hundra gånger
större rum än krutkornen. Men dertill kommer nu ytterligare,
att värmen utvidgar alla kroppar, i synnerhet de
luftfor-miga. Vid krutets antändning alstras stark hetta, och
derigenom blir krutgasen, som redan kräfde tre hundra gånger
större utrymme, tio till tjugu gånger utvidgad. Har nu i en
bösspipa krutet blifvit antändt-, så förvandlas dess korn genast
till gas, hvilken betydligt utvidgar sig och trycker mot alla sidor
för att söka befria sig ur sitt trånga rum; men då fänghålet
är för trångt och pipans väggar för fasta, utslungar han med
stor våldsamhet kulan, som erbjuder det minsta motståndet.
Men dervid utöfvar gasen naturligtvis äfven en verkan i
motsatt riktning, hvarigenom gevärets stötning åstadkommes.
Krutet har, i synnerhet i sin användning för krigsbruk,
undergått stora förbättringar, hvarigenom dess drifkraft
betydligt ökats. Försök ha äfven gjorts att ersätta det med andra
ämnen, såsom bomullskrut, men utan att helt och hållet
lyckas. Man har visserligen derigenom erhållit vida starkare
sprängämnen, men inga, som i samma grad som krutet förena
de egenskaper, hvilka fordras af ett medel för framdrifvande af
kastkroppar. Som sprängämne öfver träffas det deremot af de
så kallade nitroföreningarna eller föreningarna mellan
organiska kroppar (trådfibrer eller cellulosa, glycerin, mannit,
karbolsyra) och koncentrerad salpetersyra, hvilka alla vid en
hastig sönderdelning utmärka sig för en oerhörd sprängkraft,
liksom fallet äfven är med de klorsyrade salterna. Af dessa
ämnen ha i synnerhet nitroglycerinet eller sprängoljan samt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
