- Project Runeberg -  De stora uppfinningarna /
114

(1883) [MARC] Author: Louis Thomas Translator: Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ej långt derefter stäldes detta verk i skuggan af ett annat,
som Pacificus, en hög prelat i Verona, förfärdigat, och som
utom timmarna äfven angaf dagen i månaden och veckan,
månskiftena och så vidare. Men lika långt eller till och med
ännu längre hade man vid denna tid äfven hunnit i Kina, ty det
himmelska rikets årsböcker berätta under åttonde århundradet
om de af astronomen Han g förfärdigade uren, att de
utvisade solens, månens och de fem planeternas lopp, med alla
konjunktioner, oppositioner, sol- och månförmörkelser och så vidare.
En siffertafla med två visare angaf timmarna (i Kina tjugu
för dagen och natten), och timslaget ombesörjde figurer, hvilka,
nya för hvarje timme, kommo ut ur uret, slogo på en klocka
med en hammare och derefter åter försvunno.

Vi se sålunda, att det redan för tusen år sedan och ännu
längre tillbaka fans konsttorfaret folk, som inom urmakeriet
kunde åstadkomma ganska sinnrika saker. Men vi urskilja
äfven med lätthet i de vattenur, med hvilka vi hittills syselsatt
oss, två alldeles olika system. Medan nämligen i det vanliga
uret hela inrättningen endast bestod deruti, att vattnet
småningom »smög» sig ut derutur (stafvelsen »kleps» i ordet
kleps-vdra har denna betydelse), ha vi i de mer invecklade
konstruktionerna verkliga med vattenkraft drifna maskiner, hvad
de förra alls icke äro. Liksom hvarje qvarn behöfde de
tillströmmande vatten för att hållas i rörelse, fordrade skofvelhjul
till upptagande af vattenkraften samt andra hjul och häfstänger
till kraftens fördelande på olika punkter, och deras förfärdigande
förutsatte alltså en ej ringa grad af mekanisk skicklighet. Men
vattnets kraft består uteslutande i dess tyngd, och om den tunga
kroppen är fast eller flytande, gör föga till saken. Det låter
sålunda ganska väl tänka sig, att verkliga lod äfven användes
i dessa konstverk, och särskildt för de periodiskt arbetande
slagverken låg det nära till bauds att använda dessa hjelpmedel.
Slutligen blef — när, hvar och genom hvilken låter ej
bestämd t angifva sig — öfvergången från den flytande till den
fasta tyngden verkstäld; men de första loduren voro på långt
när ej egnade att uttränga de genom så många tidsåldrar
använda sand- och vattenuren, och astronomer och andra
vetenskapsmän, som behöfde en så noggrann tidsbestämmelse som
möjligt, hollo sig ännu allt jemt till de senare.

De första spåren till vår nu varande urraekanik finna vi i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:55:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tluppfinn7/0114.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free